torsdag 8 januari 2009

Snöyrande lunchlöp

Förmiddagens telefonkonferens med kollegorna i Beijing avklarad. Det snöar ute. Rejält. Horisontellt dessutom. Snart lunch. Dags för dagens löpning. Härligt! Jag och J byter om och gör oss redo för 10 km lätt distans.


Jag verkligen gillar övriga kollegors höjda ögonbryn och idiotförklarande blick. SKA NI SPRINGA? NU? I DET HÄR VÄDRET? Javisst. Som om det är det självklaraste saken i världen. Och det är det ju. I min värld.


Springer ner till Hässleholmsgårdens 5,5 km långa kuperade spår. Halt och eländigt på vägen dit. Hårt packad snö i spåren på slingan. Slipper vinden inne i skogen. Skönt! Har flås nog att snacka skit hela vägen. Således perfekt lätt distansfart. Ingen koll på pulsen då klockan är inskickad för batteri- och rembyte. Känns märkligt att inte ha den på armen. Den har ju suttit där de senaste 18 månaderna.


Kommer tillbaka till kontoret 53 minuter och 9,3 kilometer efter det att vi gett oss ut. Lagom varma. Lagom snöblöta. Och mycket lyckliga. Det här är livet.

6 kommentarer:

bureborn sa...

Det är verkligen mums att springa i snöfall!
Och så killar det så skönt i ansiktet. Jag brukar drabbas av barnsliga små anfall - jaga snöflingor för att fånga dem på tungan.

Benet sa...

Håller med om att det är mums att springa i snöfall. Dock tycker jag att det gör ont i ögonen då flingorna kommer farande mot en horisontellt. Skulle behöva skyddsglasögon med vindrutetorkare eller nåt.

Karin sa...

Nu var det alldeles för länge sedan jag besökte denna blogg, men åh, vilken skön läsning du bjuder på! Du verkar vara i fin form och jag kan bara hålla med dig, ett pass i snöfall kan vara underbart :-)
Hur känns det att springa på "som vanligt" nu då? Saknar du Maffe?

Benet sa...

Karin: Kul att höra din röst här. Det ekar en hel del på den här bloggen för tillfället. Väldigt sparsamt med inlägg. Det skall förhoppnings bli bättring. Träningsdagbok för jag dock ändå, på jogg.

Anyway, back to your question... Formen vet jag inte så väldans mycket om. :-) Det enda jag vet är att jag hoppas att den har bättrat på sig till det är dags att fara runt-runt i Stockholm den 30:e Maj.

Jag körde ett 5k snabbpass i tisdags förra veckan och s*tan vad trött jag blev. Sista kilometern gick i 4.10-tempo och det var nog lite för mycket för mig i dagens form. Men som sagt, det skall förhoppningsvis bli bättre och bättre.

Maffe och jag hade faktiskt en date i går kväll. Det var tänkt att jag skulle ut och fartleka, men på grund av en liten känning i baksidan av högerlåret så skippade jag det. Känningarna var förmodligen orsakad av stretch-slarv efter söndagens något kuperade 15k-pass i skogarna väster om Kristianstad. Idag känns det bättre.

Men att inte alltid vara "tvingad" till lågpuls genererar en skön frihetskänsla på något sätt. Jag kan ge mig ut och springa utan att hela tiden behöva tänka på och titta på pulsklockan.

Dock är jag oerhört glad att jag körde Maffe i höstas och jag kommer garanterat att återgå till Maffeträning till hösten igen. Förhoppningsvis med något större framsteg än i höstas (tänk att kunna springa i 5.30-tempo med Maffepuls...)

Sm sagt, kul att du tittade in, kul att vara igång i marathonprogrammet, kul att det "snart" är vår :-)

På tal om vår, hur går det med träningslägersplanerna för er eminenta klubb? Behöver ni hjälp med att 'reka' är det bara att hojta till!

Karin sa...

Det är full fart på planeringen där. Du kan gå in och kolla på facebook-sidan för IF Linnéa och sedan läsa under diskussionstråden "Träningsläger". Dina förslag emottas tacksamt, det kan jag garantera :-)

nathalie vesterlund sa...

Svara på min fråga om viktnedgång i min blogg! Behöver så mycket hjälp jag kan få!
KRAM!