torsdag 16 april 2009

Cykel, snabbdistans och naprapat

Cykel, cykel på väggen där, säg vad som roligast i världen är... Är det backintervaller på en MTB? Eller ett långpass till fots? Snabbdistans? Eller vad? Inget svar. Kanske är det att gå till en naprapat? Hmmm. Får det svaret på torsdag då det är dags för ett välbehövligt besök. Måste få reda på vad som får mig att få ont i det vänstra underbenet gång på gång. Hoppas att han har några teorier.


Tills dess får jag cykla, cykla och cykla. Och springa de dagar då det känns bättre i benet. Som idag. Då kutade jag faktiskt en 5k snabbdistans på fältet. Kände mig dock fruktansvärt svag i vänsterbenet. Ingen stuns. Ingen kraft. Sjukt.


Drygt sex veckor kvar till loppet i mina drömmar. Måtte jag vara redo då.

8 kommentarer:

peterwahlstrom sa...

Tråkigt med det jobbiga underbenet. Sitter här och håller tummarna för att Naprapaten kan greja det hela lite snabbt så du hinner med dina förberedelser inför det stora loppet. Det här är mer nervpress än vad jag klarar av !

Snorkfröken S sa...

Trist med krånglande underben. Men klokt av dig att avstå löpningen, det är ju såå svårt! Hoppas naprapathbesöket är lyckat!

Cicci sa...

Trist med skador. Hoppas det blir bättre & fungerar normalt till loppet =)

Benet sa...

Peter: :-) Du e rolig. Nervpressen är total. Skall jag hinna bli bra till Gbg och SM? Ja, fan vad surt det känns. I fjol gick jag sönder i slutet av januari. I år höll jag ett par månader till. Nästa år kanske jag är stark nog att hålla hela vägen.

Snorkfröken: Hehe, ja, liiite klokare har jag blivit efter fjolårets idioti att helt blunda med öronen och inte alls lyssna när kroppen (benet) började krångla. Cykling är ok som alternativ, men jag tänker på löpningen hela tiden... Jag vill ju bara ut! Ge mig ett långpass. Nu!

Cicci: Tack ska du ha. Ja, hoppas jag är så pass ok att jag kan genomföra. Tider och annat skiter jag i för tillfället. En bra tid får jag göra då jag fått en bättre uppladdning.

bureborn sa...

Det är klart att du är fix och färdig till SM. Och jag med. Det har jag bestämt!
Hoppas naprapaten har en förklaring, det är ju fasen så mkt lättare att hantera sina svagheter om man vet hur man ska angripa dem.
Snygg snabbdistans förexten! Allra helst med ett trilskande underben.

jumper sa...

Först höll jag på att skriva att det var synd att jag inte hade några erfarenheter sådana skador att dela med mig av, men fullt så masochistiskt uppoffrande är jag inte.

Jag har ett mycket svagt minne av att bureborn någon gång yppat att hon har ett avlägset förflutet som häxa. Hennes besvärjelse bör i så fall ha en viss tyngd. Om jag minns fel får vi lita på naprapaten, ty ett Stockholm Maraton utan dig vore tråkigt.

Fredrika sa...

Det kommer att bli bra! Absolut! Du har lagt en så bra grund också så, ja, det kommer att bli bra! :-)

Benet sa...

Bureborn: Hoppas du har rätt!

Jumper: Sunt att inte önska sig ett långt skaderegister bara för att kunna råda andra. Nån j-vla måtta på den uppoffrande masochismen får det ju va... Till och med i den vänligaste av alla blogsfärer

Jag hoppas du har rätt att bureborn har rätt, häxa eller inte. Stockholm kommer icke att slippa mig. Och inte dess marathon heller om jag får bestämma! Skall bli kul. Både att springa och att (äntligen) få träffas.

Det sistnämnda gäller er alla.

Fredrika: Ja, du har fan rätt. Tack!

Skall bli kul att återses över en Weizen och en bit Halloumi på Stora Essingen den 30:e