Frustrerande långa och stressiga dagar. Kaotiskt. Tankegnagande tillvaro. Vilket gör löpningen lidande. Inställda lunchlöp. Avkortade kvällslöp. Ny tjänst. Ekorrhjulet har börjat snurra. Initialt alldeles för fort. En del av hjärnan fortfarande i semesterläge. Balans efterlyses. Måtte den snart infinna sig. Längtar efter ett långpass. Blir inte till helgen. Då är det golf. Hela helgen.
torsdag 20 augusti 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
9 kommentarer:
Jag förstår din känsla. Jag vill springa men ryggen säger nej och även halsen.
Jag hoppas på att en blöt helg kan göra ryggen bra (öl är en himla bra smärtstillande).
Men jag hör av mig så fort jag känner mig i form att springa så får vi dra igång lite regelbunden löpning.
Krya på dig så kör vi snart igång lunchlöpningarna!
Hu! Låter inge´ vidare. Hoppas att livet vardagen stillar sig när du landat i nya jobbet. Innebär det förexten att du pendlar mer eller mindre? Eller samma sträcka?
Själv började jag jobba idag, och kämpar förtvivlat efter att behålla en gnutta semesterlunk. Men det är svårt när alla andra redan jobbat minst en vecka och racar omkring i 180. Och förväntar sig att nymornade lilla jag ska göra detsamma...
Samma sträcka, samma place, annan tjänst. Och ja, det måste bli bättring. Det ska bli bättring.
Hoppas att du lyckas ta dig in i jobbsvängen på ett lugnt och fint sätt, du makalösa fjällmarathonare! :-)
*rodnar lite klädsamt* Men är faktiskt fortfarande mäkta stolt över mig själv. :-)
Efter två dagar på jobbet har stressnivån tyvärr nästan nått vårläge. Måste lära mig att prioritera!
Går det att förbereda sig? Jag får nytt jobb 1 oktober...
Långlöpning med golfbag = balans?
Nu börjar jag känna mig hyfsat ok i ryggen igen så kanske lunchlöpning på tisdag?
Lunchlöpning!? Låter lysande. Låt oss återkomma i ärendet innan tisdag!
Det låter kanon =)
Skicka en kommentar