söndag 18 oktober 2009

Låt det aldrig ta slut

Vissa saker vill man skall fortsätta i all evighet; en riktigt bra bok, en skön semester, en mysig helg, en underbar förälskelse, ett fantastiskt långpass. Idag var en sådan dag. Dagens långlöpning hade något magiskt över sig där den slingrade sig fram i det Nordskånska landskapet fyllt av förföriska och brinnande höstfärger.


De första sex kilometerna sprangs tillsammans med min älskade fru, som också hon fann just dagens pass otroligt behagligt. De resterande femton på egen hand. Sammanlagt således precis en halvmara. På nästan exakt två timmar. Då tog resan slut. Tyvärr. Skulle gärna fortsatt ett bra tag till. Men det får bli till en annan gång.

9 kommentarer:

Snorkkis sa...

Vackert! Och att avsluta passet med mycket energi och ork kvar är väldigt stor styrka; både att man kommer ihåg hur skönt det var, och för att återhämtningen är snabbare om man slutar med energi kvar.

Mattias sa...

härlig läsning! man blir inspirerad att ta en tur själv.

Benet sa...

Snorkkis: Tack! :-) Jo, visst går det snabbare att komma igen efter pass där man har mycket energi kvar. Typ Maffetone-passen. Det är gött.

Mattias: Gör så! Det tycker jag verkligen. Du måste ju vara i form då du ska ut och rasta din syster om en vecka :-)

Linda sa...

poetiskt skrivet :)

kram Linda

jumper sa...

Mina ord står fast. Vad jag far efter är, att du njutningslöper, och beskriver det så lyriskt, att det låter som om du nästan inte tränar, men ser man hur du verkligen springer så märkar man att du faktiskt tränar, mitt i njutningen. Undrar om du inte har hittat något där...

bureborn sa...

Mums!

Ingmarie Nilsson sa...

Man ska spara lite av godiset till sämre tider du vet. ;-)
Håller med Jumper att dina beskrivningar av löppassen är som poesi! Helt magiska! (Kan förstås även jämföras med en riktigt god chokladkaka!)

Dunceor sa...

Det är skönt med grymma pass och roligt att du vågar köra längre med dina röda =)

Låter som du är på gång och skönt att höra din löparglädje =)

Imorgon lovar jag att det blir ett pass, ses då!

Benet sa...

Linda: :-) Tack

Jumper: Hoppas du har rätt. För det vore ju det optimala.

Bureborn: Filibaba!

Ingmarie: Löpning/choklad, löpning/choklad... Hmmm, kan inte bestämma mig för vilket som är bäst :-P Det blir nog oavgjort, för man kan väl få kombinera sina passioner? :-)

Dunceor: Ja, i söndags var löpglädjen total. Och löpningen i tisdag var också kanon, trots de ganska trista omgivningarna. Det trevliga sällskapet vägde ju upp det med råge! :-)