Klockan är nitton. Jag har precis stigit in över tröskeln till mitt ljuva hem där jag välkomnas av familjen. Snoret rinner och rimfrosten i skägget börjar tina i stugvärmen. Det är kallt ute. Riktigt kallt. Tretton grader för att var exakt. Cykelturen som tog mig från tågstationen kylde ner mig ordentligt.
Det står fartlek på schemat om jag tittar i mäster Szalkais 3.30-program. Och jag känner mig helt slut. Färdig. Redo för sänggång efter ännu en lång dag med jobb och långpendling. Och så är det kallt. Förbannat kallt.
Jag känner att motivationen har precis fått sig en knäck... En tretton grader kall sådan.
5 kommentarer:
Fullt förståeligt faktiskt. I morgon tar du igen fartleken va?
I morgon har SMHI lovat snöstorm... Blir gymet. Med fartlek på löpbandet, kanske?
-13 är sådär att springa i. Klart godkänt skäl att lägga ner löparplaner, för att inte tala om "slut och färdig". Då får man krypa till kojs istället, i säker förvissning om att man lyssnat rätt på kroppen.
Efter en fika med en kompis så kom jag hem rätt sent så även min löpning ställdes in igår och det blev Insanity hemma istället. Dock så är jag fast inställd att springa på lunchen idag så det är synd ni missar.
Sofie:Det blev fartlek idag. På löpband. :-)
bureborn: Tack! Känns så bra att det är någon som förstår!
Dunceor: Insanity verkar totalt insane. Men väldigt bra. Vet dock ej om jag orkar dra igång ett sånt projekt nu. Och insanityträna hemma är ingen option känns det som... Såg att du sprungit i snön och blåsten idag. Starkt jobbat. Själv tog jag en runda nu ikväll. Stillastående. På bandet. Skumt!
Skicka en kommentar