Ett pass som jag nästan är stolt över att ha genomfört. Stolt eftersom jag var så ofattbart trött och kände mig fullständigt urlakad då jag kom hem från jobbet. Inte ens den nystuvade spenaten, den fantastiska laxen eller de varma nykokta äggen kunde få min energinivå att höjas.
Dock tog jag ut MTBn och styrde kosan mot berget. 20 minuter senare var jag där. Lite, men inte speciellt mycket piggare. Sedan uppför. I fem minuter. Benen var som gelé. Den glömda vattenflaskan gjorde sig duktigt påmind. Nerför gick det undan. En snabb och lite vinglig U-sväng senare var jag på väg uppför igen. Inte lika långt från baksidan, men brantare. Mjölksyran kom och gjorde mig sällskap. Och illamående. Laxen och spenaten var på väg att göra retur. Men höll sig på mattan. Eller i magen. Tack.
Nerför bergspåfarten i ett "hisnande" tempo. Små, små funderingar på att vända och köra en vända till över berget. Men, nej. Inte idag. På hemvägen möttes jag av en fantastisk klarröd himmel och jag såg att det var gott. Väl hemma lyckades jag bocka av ytterligare fyra aktiviteter innan jag slocknade av total utmattning; Vatten, Stretch, Is, Dusch.
9 kommentarer:
Hm? Han är rädd för orientering men störtar glatt down hill på MTB? En stackars gubbe förstår inte mycket av ungdomens riskanalys. Begripligare är identifikationen med gud fader själv vid åsynen av den röda himlen. Kanske skapade du den på ditt vis med din idiotkörning?!
Bra med alternativ till löpning, men som sagt det får inte vara _för_ farligt.
Påtaglig "is-abstinens" sedan slutet av mars. Jag hittade en ishall som fick hålla öppet två veckor längre (pga tidigare 'snö på taket'-stängt).
När jag övervägde inlines för 10 år sedan var det många som kom med bruten arm efter åkandet. Jag har inte ens testat. Nu hittade jag inlines på internet som ska vara mer skridsko-lik i känsla. Kanske ska prova inklusive rätt skyddsutrustning!
jumper: Och Benet såg att backen var brant och såg att nerför var det gott. Uppför var det som sagt ovanligt tungt. Jag vet inte varför jag inte tycker att det är läskigt att fara nerför. Jag som faktisk anses vara ganska försiktig... Kanske är det en saknad gen som gör att hjärnan inte kan bilda nån vettig produkt av cykel och fart.
Dock borde jag ha en enorm respekt för höga farter på cykel eftersom jag för 20 år sedan gjorde en flygtur som hade fått självaste röde baronen att blekna. Full fart på hoj, pang in i en cykelbom, pang ner i asfalten, fint spräckt och skrapad i ansikte/skalle. Dock var händerna helt oskadda då jag inte hann ta för mig med dem... Ärret i pannan gör mig fortfarande påmind om den nattens flygkonster :-)
hz: Mer skridskolika in-lines låter fantastiskt. Is-abstinens inte så mycket. Jag är så glad att vi nu har det grönt och fint omkring oss och att både di blåe och vide sipporna tittar fram och hälsar våren välkommen. Eller om det är tvärtom, vad vet jag?
Hur går det med din löpning förresten? Blir det någon barfotalöpning nuförtiden?
Jag gillar MTB just för att jag kan köra på vägar och stigar där jag normalt sett springer.Men blir det för knixigt och/eller frö kuperat så fegar jag ur. Tror banne mig jag kör snabbare UPP än NER. :-O
Är helt enkelt för dålig för att bli tillräckligt trött...
Har du cykelskor eller "vanliga" pjux? Blir det mycket obanat?
Ingmarie: Jag kör med SPD-pjuck vilket är skönt nu, men kändes ovant och lite läskigt till en början. Man sitter ju fast och kommer ingenstans om man skulle välta :-)
Det blev en del småstigskörande i fjol. I år har jag inte cyklat mer än ett par gånger och då på större grusvägar. Småstigar är det som gör MTB riktigt roligt. Hoppas det kan bli lite mer av den varan till sommaren. So much fun stuff to do, so incredibly little time... :-)
Håller med om din sista kommentar till Ingmarie, så lite tid... MTB är riktigt kul OCH jobbigt, jag har en skog full med korsande bra stigar alldeles inpå knuten men just nu längtar min MTB efter lite service på växlarna innan den får komma ut i skogen!
Staffan: Ja, visst är det kul? Är du en sån som mekar själv också eller har du sån "tur" som jag att du har en schysst cykelverkstad alldeles i närheten. Ett dyrare, men dock tidsbesparande alternativ :-)
Det är just det där att man sitter fast som är "läskigt". Har provat båda varianterna (fast/ofast)men det blir inte lika bra om man inte har cykelpjux. Så det gäller att cykla på stigar/vägar med mjuka och mossiga kanter om man är kass som mig. ;-)
Roos conversion done!. Så länge man inte ska stoppa känns det nästan som skridskor.
Skicka en kommentar