Klockan ringer. 6.00. Precis som vanligt en vardag. Upp. På med löparstället. Finsihertröjan ligger överst i högen. Känns bra. Kliver ut. Kallt. Krispigt. Friskt. Ahhh. Startar klockan. Standardrundan. Gruset knastrar under de tunna sulorna på mina röda favoritskor. Fuktigt. Dimmigt.
Tittar ut över ängarna. Magiskt. Trolskt. Fantastiskt. Stegen jag tar är lätta och relativt korta. Det går inte speciellt fort. Och det är skönt. Otroligt skönt. Det är tyst. Eller, är det verkligen det? Nej. Korna råmar. Fåglarna sjunger med oförtruten entusiasm. Det ljusnar fortfarande. Solen börjar värma.
Ner genom skogspartiet. Mycket prassel i vegetationen. Undrar vad det är som rör sig därunder. Tittar utan att se. Trippar vidare. Nattens dåliga sömn verkar inte störa. Känner mig stark. Och glad. Ökar farten något och känner hur svetten börjar pärla sig i pannan.
Ute på grusvägarna igen. Hälsar på tjurarna, korna och kalvarna. Grässträngen på vägen fuktar och kyler skorna. Inget som solen inte torkar. Snart hemma. 6.7 fantastiska morgonkilometer avverkade. På 38 minuter. Inklusive ett par foto-stopp. Lugnt och fint alltså. Och fullständigt, fullständigt sagolikt.
12 kommentarer:
Bättre reklam för morgonlöpning går väl inte att få. Dina ord och bilder är så förföriska, att jag börjar undra om jag kanske har ännu en sida av löpningen kvar att upptäcka. Fast klockan sex låter lite tidigt.
(Nog måste du ha stått och siktat en stund för att få till de där bilderna? Gott tempo dessemellan med andra ord)
Underbart med lite löparpoesi! Man vill ju bara kränga på sig grejerna och ut och springa.
Gott jobbat - kul att du fortfarande hänger i, både med löpning och bloggande. Gbgjogg har fortfarande stängt men löpningen har vi inte glömt bort.
Jumper: Bilderna fanns bara där att hämta utan någon större ansträngning... Vilken morgon! Kan förresten också passa på att även här gratulera till den finfina tiden i Stockholm idag. Heja dig!
Samir: Kul att höra från en av de joggande Göteborgarna igen. :-) Ännu roligare att höra att löpningen finns kvar i ditt liv. Vad har du för löparplaner framöver?
Vänta nu - var tog min kommentar vägen? Jag var ju först på sidan! ;)
Och nu vet jag inte längre vad jag skrev. Fullständigt andlöst vackert, och man får tacka sina goda nornor för att ha blivit löpare, det är få förunnat att få uppleva sådant.
Wow! Så underbart och vackert. Både fotat och författat.
Plötsligt frågar jag mig varför i hela friden jag inte tassade ut i morse, istället för att gona mig i sängen. En sån där upplevelse lever man ju på så länge!
Sådär... Då var gbgjogg uppdaterad med ett nytt inlägg. Första gången på några månader.
Där har du senaste joggnytt från Göteborg!
//S
Vackert så man får rysningar.
Underbara bilder =) men att springa 6 på morgonen dit har jag en bra bit kvar måste jag erkänna...
Fredrika: Håller med! Fantastiskt glad att jag får uppleva sånt här.
Bureborn: Just denna rundan var värd varenda sekund av "förlorad" nattsömn. Men att få ligga kvar och dra sig är något jag mer och mer börjar längta efter. Tror jag behöver en sån morgon snart...
Samir: Kul. Fina rekord. Bra fart under de västkustska skorna!
Peter: Tack! Hur går det själv? Varit ute på några vackra turer på sistone?
Julle: Tack! Och välkommen hit. Att gå upp och ge sig ut klockan sex på morgonen är något som jag kanske inte gjort om jag hade haft mer tid att lägga på löpningen. Men tiden är lite knapp för tillfället. Vilket leder till att jag ibland blir "tvungen" att välja lite udda tider att förlägga löpningen på. Men det är det definitivt värt. Speciellt morgnar som denna!
Vad kan JAG säga som inte alla de andra sagt(skrivit)? I morgonbitti är det jag som ställer klockan på "tidigt"!
TACK för inspirationen!
Ingmarie: Tack själv! Blev det någon morgontur igår?
*rodnar*. Beror väl på vad man menar med morgon...Jag är ingen springaförefrukost-människa (har nog gjort det för mycket i mina dar) men jag vill ut tidigt på f.m. om det är möjligt.Och springa gör jag så mycket mina fötter bara tillåter! :-)
Skicka en kommentar