fredag 29 oktober 2010

Skrock

Det känns som att det går på rätt håll med hälsenan. Mindre och mindre stel. Inte mycket känningar under passen.


Och genom att skriva det här, så har jag nu med stor sannolikhet sett till att den trenden kommer att vända. Enligt samma princip som att ett oplanerat längre träningsavbrott kommer som ett brev på posten kort efter att ett träningsprogram färdigställts och offentliggjorts.


Skrockfull? Jag? Pyttsan.

6 kommentarer:

Helena sa...

Hehe positivt tänkande nu! Genom att skriva om det här håller du hälseneproblemen borta! Tycker vi bestämmer det här och nu! ;)

Benet sa...

Helena: Får enligt skrockhandboken inte kommentera det där du just skrev... ;-)

Ingmarie sa...

Det är åtminstone inte fredagen den 13:e...

jumper sa...

Hm, den underliga signaturen ovan lät först som en olyckskorp som kraxade om din hälsena, men det gällde tydligen något helt annat(!?).

Hälsenetrenden talar annars sitt tydliga språk. "Be friend with the trend", brukar det visst heta i aktiespekulationssammanhang, så jag satsar på en slant på dig.

bureborn sa...

Äsch det är lugnt! Du har väl spottat över axeln, tagit i trä och kastat en näve salt? :-)
Härligt att tåhävningarna har gett resultat!

Benet sa...

Ingmarie: Nä, och det är ju skönt. Om det inte varit 13:e maj förstås. För då är det vår. Och det är mysigt... :-)

jumper: Ja, den där förbannade olyckskorpen verkar flaxa förbi min blogg då och då och skita ner med länkar till en massa dravel. Verkar vara en sannerligen skadad fågel. På många sätt. Har ingen aning om dess ursprung eller direkta syfte, men har än så länge nöjt mig med att städa upp efter lortgrisen och sopa dess kommentarer så långt in i sopcontainern som det bara är möjligt.

Aktiespekulationer är något som jag under några mindre lyckade perioder i mitt liv försökt mig på, men utan några som helst resultat. Förutom ett antal fingerbränningar som gjort att både jag och min stackars plånbok passar oss mycket noga för dylika aktiviteter nuförtiden...

Men att satsa slantar på min hälsena går bra. Bara du inte talar om det.

bureborn: Nää!.. Borde jag kanske det? Eller ska jag låtsas att jag fortfarande inte vet om det? Och att jag aldrig läst det jag precis läste?