Lite fuskande med sporttejp för att stabilsera foten en aning. En fullständig fottejpning är förresten rena hantverket som kräver lite övning. Dessutom knepigt att tejpa sig själv.
Lugn jogg (6:45-tempo) på asfalt tillsammans med frun som idag sprang i sina sprillans nya Adidas Supernova Control. Tre kilometer till barnens skola för att hämta fruns cykel. Helt otroligt härligt att få vara ute och jogga lite lätt igen. Vem hade kunnat tro det för fem dagar sedan?
Då cykeln var upphämtad fick det bli jag som använde den. Jag började nämligen bli trött i den fortfarande svullna foten och lite öm i den sena som går på utsidan av underbenet över ankeln. Frun hade trott att det var hon som skulle cykla tillbaka, men där fick hon tji. Hon fick helt sonika ställa om sig mentalt och jogga hela vägen tillbaka hem. Starkt jobbat!
Sträcka: 3
Tid: 20.30
Tempo 6:50
Puls: 132
8 kommentarer:
Skönt att du verkar få till en snabb rehab!
Har 28 (!) kommentarer ömkat din fot i onödan? Eller är det därför den tycks tillfriskna så fort? Vill tro det sista.
Magda: Tack för det. Ja, jag är jädrigt glad att det känns så "bra" som det (faktiskt) gör. Jag tackar mig själv för att jag verkligen avbröt tävlingen när det small. Annars hade foten garanterat inte varit så pass ok som den är idag.
Jumper: Ja, alla goda råd och all ömkan jag och min vänsterfot fått av er alla har alltså resulterat i att jag redan efter en knapp vecka lyckats känna löplycka igen. Även om den var realtivt kort och med något nedsatt känsel pga tejpen. Jag kan inte annat än att tacka och bocka. Vad hade jag gjort utan er?
Nu blev jag glad!
Så underbart att du är igång så smått igen. Till skillnad från många andra blogg-gäster föreslår jag i framtiden mer - inte mindre - orientering. Eller följa John... Vad som helst som föriggår i mer oländig terräng. Superbra styrketräning för fossingarna.
Snyggt jobbat med frun också! :-)Eftersom hon köpt nya skor gissar jag att hon blivit åtminstone lite frälst. Så nu blir det konkurrens om träningstiderna, eller?
Frugan är på g! När ska hon starta sin löpblogg!?
Bureborn: Vad kul att kunna göra någon glad genom att lufsa i tre kilometer :-)
Idag är det ömt i senan och stelt i foten. Inget alarmerande. Det var ju ganska väntat.
Den största behållningen av gårdagens lufs var att frun fick komma ut igen. Hon är på G nu. Gäller att smida medans järnet är varmt.
Konkurrensen om den dyrbara träningstiden kommer sannolikt att öka, speciellt då jag kan börja rampa upp mängden, men det är ganska behagliga problem...
Dunceor: Att frun startar en löpblogg är nog lika osannolikt som att jag gör SM 2009 på under 2 timmar :-)
Men det är skitkul att hon är på gång!
Du är en hård coach.
Mia: Ja, man gör så gott man kan... och jag tror hon gillar det.
Skicka en kommentar