Idag gick det undan. Tjohoo!
Efter fyra sköna asfaltskilometer i 6:30-tempo tillsammans med frun, som idag hade riktigt bra flyt i löpningen, var det dags för mig att ge mig i kast med dagens utmaning; Snabbdistans. Egentligen var det tänkt att det skulle köras backintervaller, men det är ju så fantastiskt dåligt med backar i denna stad, så jag bestämde redan i morse för att byta ut det mot en snabbdistans om sex kilometer.
Jag satte av i bra fart hemifrån med riktning Björket. En snabb titt på klockan efter 200 meter berättar för mig att det går alldeles för fort (3:40min/km). Det blir ofta så i början av snabbdistanserna. Förmodligen beror det på de "strides" jag på inrådan av Mäster Sz genomför innan jag kör igång. I dessa "strides" är det full fart mot slutet och det är precis som att kroppen med hjälp av dessa ruscher vant sig vid ett riktigt högt tempo och drar iväg som skjuten ur en kanon då passet börjar.
Jag stillar mig en aning, men ligger ändå på lite mer än vanligt. Första kilometern avverkas på 4.16. Ojdå. Ska detta verkligen hålla? Nästa kilometer, som också den springs på asfalt går ännu lite fortare, 4.11, och jag är redan trött. Kommer ner i Björket och fortsätter löpningen på de blöta gruscykelvägarna. Ett "varv" i första delen av Björket är två kilometer långt och min plan är att köra två sådana varv.
Efter första varvet där kilometertiderna ligger på 4.18 är jag rejält trött. En titt på pulsklockan talar om för mig att pulsen ligger precis strax under 200-strecket, vilket är riktigt, riktigt högt, även för mig. Jag beslutar mig för att korta snabbdelen till en halvmil. Känns onödigt att riskera något. Det är ju ändå bara träning. Femte och sista kilometern görs på 4.17,9 vilket är på tiondelen samma tid som på den fjärde. Det är ju helt sjukt. Vad är sannolikheten?
Summa summarum fem snabbkilometer i jämnt och fint tempo vilket ledde till nytt personligt på 5k. Trött i bena och lite känningar i höger hälsena. Nedvarvningen gjordes i sällskap med gamla kända Kristianstadsbor som kom förbijoggandes då jag pustandes stod och stretchade lite lätt efter halvmilstriumfen.
I morgon är det tänkt att jag och Dunceor ska lunchjogga ihop nere i Lund. Han har beställt återhämtningsjoggtempo och jag är just nu väldigt glad för det.
Sträcka (snabbdistans): 5.0
Tid: 21.22
Tempo: 4.16
Puls: 191/198
4 kommentarer:
Se där! Man blir tydligen snabb av att springa långsamt i ett par månader. Pröva att springa 5000 meter på bana nån gång. Alla mina pers upp till en mil är satta på idrottsplatser.
Japp jag sprang 6km i går och det var förbannat tungt och inte alls nöjsamt. Löpning är inte skoj för tillfället då det mest värker. Blir inte sämre men inte bättre heller.
Ska bli trevligt med en lugn jogg och det är roligt att du är ordentligt på G! Ses sen!
Snyggt sprunget! Speciellt med så lång uppjogg, den kan ju annars ta musten ur lite!
Jumper: Tja, det vet jag inte, det... om jag blivit snabbare pga Maffe alltså. Skall prova att köra en snabbis på Kristianstads IP nån dag i vår. Kanske kan jag putsa det ytterligare?
Tror dock inte att jag ska ligga på SÅ hårt på snabbdistanserna i fortsatta träningen innan SM. 4:30-4:40 är nog mer lagom. 4:15 sliter för mycket. Är gott mör i benen och främst hälsenorna idag.
Dunceor: Trist att det inte kändes bra igår, men idag funkade det ju fint! Tack för en riktigt trevlig lunchrunda!
Sofy: Tack! Jo, uppjoggen var kanske lite väl lång, men den gick dels i riktigt behagligt tempo, dels med riktigt mysigt sällskap (frun) så det funkade som ren dunderladdning inför snabbloppet :-)
Skicka en kommentar