söndag 1 juni 2008

Det är något magiskt med Marathon

Lördagen gick i Marathon-magins tecken. Landade i "stan" strax innan 12. Direkt på stationen började de första marathontecknena visa sig. Löpare som anlände från när och fjärran. Ombytta. Fokuserade. Kanske lite nervösa?


Hann med att både shoppa en del och käka lunch innan jag och min kära hustru begav oss från city ner mot Slussen. Stannade utanför Tullhus 2 där vi hade bra koll på löparna som kom uppifrån Kungsträdgården längs Skeppsbron.


Alltid lika fascinerande att se tätklungan susa förbi i ett ofattbart 3-minuterstempo. Hur gör de? Minst lika fascinerande att sedan se motionärerna streta på längs den 42 kilometer långa asfaltsbanan. Där vi stod såg vi löparna passera två gånger, dels vid 9, dels vid 30 kilometer. Det var lite andra ansiktsutrryck som mötte oss då löparna passerade på andra varvet. Många såg rejält trötta ut. Vissa gick, vissa stannade för att stretcha. Andra tuffade på i ett betydligt makligare tempo än då de passerade vid 9. Men det fanns undantag. Karin var ett sådant. Negativ split. 3.30.35.


Det är imponerande. Men, bara att fullfölja är imponerande. 42 k är långt. 42 k i pressande värme kan nog kännas oändligt långt. Marathon är långt. Coolt.

5 kommentarer:

Henke sa...

Visst är det något magiskt med Marathon. Det är ju inget man "bara gör" utan forhoppningsvis har tränat till ett bra tag.

Coolt är det definitivt också :)

Tack för i lördags, det var trevligt att träffas. Hälsa frugan!

Karin sa...

Det var en jättehärlig dag, trots värmen. Min resa var trots allt rätt behaglig men hur jag fick till den tiden OCH negativ split det begriper jag inte riktigt än.

Otroligt roligt att träffas, hälsa familjen :-)

Magda Gad sa...

Man håller med. I allt! Det där att springa marathon i 3-tempo kommer jag aldrig förstå. Man tycker det är obegripligt.

Butlern sa...

Jumper uppger att han var uppmärksam vid passeringen av skeppsbron. Han gjorde sig synlig och lyssnade efter skånska hejarop. Han sprang på den högra sidan med tanke på att kloka åskådare vill stå i skuggan och slippa solen i ögonen, men troligen sprang han för fort för att synas. Om han fullföljt sin plan att gå andra varvet hade han kanske hunnit skaka hand. Det får bli nån annan gång.

Benet sa...

Henke: Kan bara hålla med. Riktigt jädra kul att ses.

Karin: Negativ split på en Mara i 27-gradig värme = Du ÄR jättestark! Capice? :-)

Henke och Karin: Frun hälsar!

Magda: Kul att du håller med. Blir du lika sugen som jag att ge dig in i 42 kilometersfighten när du ser folket kämpa förbi? Det är som sagt coolt!

Butlern: De soltörstiga skåningarna stod i solen närmast vattnet och spanade. Bl a efter en röd tröja med 7732 på. Men som sagt utan resultat vilket vi tyckte var beklagligt. Förmodligen var strategin att stå på solsidan mindre bra eftersom vi på första varvet enbart lyckades spotta en av alla bloggare, och det var Allan...