torsdag 31 juli 2008

Rullande tempo

Dags att testa lite tempo igen. Det förra försöket att trycka på lite kändes aningen misslyckat, mycket beroende på att värmen fullständigt tog knäcken på mig.


Idag väntade jag med löpningen till kvällen för att kunna springa i lite behagligare temperatur.


Rundan som sprangs var "min" 6.7-runda på Näsby Fält. Jag började med en mycket försiktig uppvärmningskilometer i 6-tempo för att sedan trycka på och sträcka ut.


Mina vader har fått stå ut med en hel del belastning de senaste rundorna varför jag idag övergav framfotslöpningen och plockade fram mitt gamla hederliga "hälisättnings", eller "rulla på foten"-steg. Det kändes lite som att återse en gammal vän som man inte haft kontakt med på ett tag. Ganska trervligt faktiskt.


Att springa med mitt "naturliga" löpsteg känns mindre ansträngande, det är helt klart, men framfotslöpningen kommer jag absolut inte att ge upp. Dock tror jag att det nog är ganska klokt att varva de olika teknikerna, åtminstone till en början, för att vänja kroppen och undvika onödiga slitningar. Man har ju lärt sig att det oftast är klokast att skynda långsamt.


Nåväl, tillbaka till kvällens pass. Efter två och en halv kilometer når man det trevliga skogspartiet som leder fram till Norra Lingenäset. På grund av den sena starten på dagens pass var det ordentligt dunkelt inne i skogen. Huga. Gillar inte mörka skogar. Resultatet blev att de 1½ skogskilometrarna gick i ett "rasande" tempo, ca 4:15. Det var skönt att komma ut på grusvägarna igen. Sista biten var riktigt kuslig.


Vägen "hem" efter skogen är psykiskt ganska utmanande. I stort sett utan några som helst svängar i två och en halv kilometer där sista halvkilometern dessutom går svagt uppför. Idag var jag rejält trött då den LÅNGA målrakan sprangs, men jag försökte ändå hålla uppe tempot och lyckades relativt bra, tycker jag.


Dessutom hade jag inga som helst känningar i benet/benhinnan och det är ju så oerhört skönt! Happy? Me? Ja, det kan ni skriva upp!


Sträcka: 6.7
Tid: 32.03
Tempo: 4:47
Puls: 170/192

6 kommentarer:

Magda Gad: sa...

Grattis! Det är lika roligt att läsa om dina framsteg varje gång.

Och håller med om långa raksträckor, avskyr såna. Typ rak landsväg där man bara ligger och mal på. Skittråkigt.

Benet sa...

Tack för det, Magda!

Vad gäller raksträckor tänker jag ofta på Suneson och hans beskrivningar av de spikraka Interstatevägarna som han malde fram på mil efter mil efter mil... Där kan man snacka om starkt psyke. Vilken kille!

jumper sa...

Alltmer glädjande rapporter från Benet! Rundan vid Araslövsjön ser dessutom sällsynt trevlig ut på länskartan. Vägen genom skogen (nära sjön) är markerad som stig. Törs du verkligen dra på i full fart där (även om du är mörkrädd).

(Ge kartnörden ett ortnamn och han slår genast upp det! Det berömda Balsberget ligger tydligen vid Råbelövsjön. Ser också spännande ut!)

Benet sa...

Jumper, stigen genom skogen har jag sprungit så många gånger att jag känner till varenda ojämnhet, så den skulle jag kunna springa med förbundna ögon..

Hmmm... hade jag gjort det igår hade det dock slutat illa. Någon hade nämligen fällt ett träd som låg tvärs över stigen i höjd med Södra Lingenäset. Kände mig som Anders Gärderud eller Musse när jag skuttade över det! :-)

Jag har förstått att du är en kartnörd när jag läst dina kommentarer hos Bureborn. Kul! Råbelövssjöns nejder är sannerligen vackra, speciellt västra sidan med Balsberget, Helmershus och Ekestad.

Hur är det förresten med senan din? Bättre?

jumper sa...

Jo,tack! Senan är fortfarande förtjockad men har inte känts under löpning sen före midsommar, vilket är trevligt. På morgonen och efter stillasittande, känns det dock stelt där och runt omkring i foten, men det värsta försvinner efter en stunds gång eller tåhävningar. Vilar nu från löpning och långpromenader ett tag för att se effekten av det. Någon form av löparliv ska det nog bli i framtiden. Livet är långt!

medeldist sa...

Låter som om det raskt framåt :) Bra tempo också. Kommer nog inte ta speciellt länge innan du är tillbaks i samma form som innan förhoppningsvis.