fredag 4 juli 2008

Tredje trean

Körde en ny trekilometare i kvällningen. Underbart väder. Perfekt temperatur och helt vindstilla. Rundan förlades återigen till skogsslingan på Lingenäset.


Det var en kanonskön liten rehabrunda. Jag fokuserade på att hålla uppe stegfrekvensen. Fyra stycken 30-sekundersmätningar gjordes och gav mig ett snitt på 182 steg/minut. En enorm skillnad mot min tidigare "vanliga" frekvens på 150-155. Dessutom sprangs de tre kilometrarna återigen på framfoten.


Jag försökte slappna av i löpningen och bara flyta med i "bentrummandet" och lyckades relativt bra med det tycker jag (tack för tipset Fredrika). Tempot hamnade på 5:06 och det kändes både naturligt och riktigt bekvämt.


Just nu sitter jag med ispåse surrad runt vänster underbens insida efter tips i senaste numret av RW. Vet ej om det faktiskt hjälper men rent psykologiskt känns det som en klockren grej att göra.


Sträcka: 3 km (+ 5 km promenad)
Tid: 15 min 22 sek
Puls: 165

12 kommentarer:

Magda Gad: sa...

Kul att höra att det fortsätter gå bra för dig!
Jag tror definitivt på is. Brukar tänka på att kyla ner benen, trots att jag inte har nån slags skada. Jag tycker att det påskyndar återhämtningen.

Benet sa...

Tack Magda!
Ja, du ska bara veta vad skönt det är att kunna vara ute och springa åtminstone små korta rundor utan smärta. Det var riktigt längesedan. Hoppas detta håller nu så att jag kan komma igång med löpträningen på "allvar" inom en snar framtid.

Karin sa...

Alla knep är bra utom dom dåliga, eller hur? Det sägs ju att isbad är en optimal återhämtning för musklerna, så ispåsar runt benen måste ju vara en bra sak det med =)
Härligt att du är på gång, hur känns benet? (för övrigt laborerar jag också med kadensen, influerad av alla löparbloggar här...)

Benet sa...

Karin, just nu har jag ingen koll på teorin bakom det eminenta med isbad. Jag får väl läsa på nu under SEMESTERN! :-)

Benet känns helt ok idag, tack och lov! Jag hoppas, hoppas, hoppas att det håller i sig nu så att jag så smått kan börja öka i längd/mängd med bibehållet hyggligt tempo.

Stegfrekvensanalysen är nog oerhört nyttig för min del. Jag sprang nog med alldeles för långa kliv med de långa benen tidigare. Kanske var det bland annat det som gjorde att jag fick problem? Vem vet?

Butlern sa...

Det verkar som om du och jumper är synkroniserade för närvarande. Han rehabiliterar sig också med trekilometerspass om än lite långsammare sådana. Förhoppningsvis följs ni snart åt uppåt i distans. Du talar här och där om "långa ben". Hur långa? Eller snarare, hur lång är hela du? Jumper är 188.

bureborn sa...

Semester minsann - lyllo dig!
Jag tror defintivt på ispåsar (eller frysta gröna bönor, för min del). Funkar för mig, inte alls stel i hälsenan morgonen efter om jag gett den lita kyla efter passet. Men man vet ju inte alltid vad som sitter i knoppen...

Benet sa...

Butlern,
Kul att Jumper är ute och springer om än bara 3 km i stöten. Du kan hälsa honom att Benet är en bit längre än honom, närmare bestämt 194.

Benet sa...

Bureborn,
Jodå, semester 'it is'! Är i Danmark och njuter av livet. Kul att höra fler som blir hjälpta av isen. Lite problem just nu. Ingen frys i den lånade stugan...

Berglund sa...

Låter riktigt bra att kunna öka frekvensen sådär, ska försöka tänka på lite extra nästa gång jag snörar på mig skorna.

Kör hårt!

askan sa...

Det känns inget i vaden när du kör framfot?

Benet sa...

Nej, det är faktiskt helt lugnt i vaden vid framfotslöpning. Smärtan, eller ömheten kanske är ett bättre ord, sitter på insidan, längs (och 'bakom') skenbenskanten.
Sprang lite barfota på stranden igår. Kändes fint, men är lite öm idag. Hmm. Mög.

Dunceor sa...

Framfotslöpning is teh shit!