lördag 8 november 2008

Som ett höstlöv...

...for jag runt under torsdagens runda. Starka vindar som fick mig att stå stilla då jag hamnade i riktning rakt emot. Ångrade att jag inte tog de tyngre skorna. De hade kanske hållit mig mer stabil.


7.9 grader i stark vind är mycket kallare än 3 grader vindstilla som rådde i söndags. Tur jag insåg det redan innan jag gav mig ut. Både extratröja och toppluva fick följa med. Turen gick runt och inom stan. The Beatles höll mig sällskap hela vägen och jag kände mig lycklig.


Sträcka: 10.75
Tid: 73
Tempo: 6:49
Puls: 137

2 kommentarer:

Magda Gad sa...

är det egentligen inte fantastiskt att du kan springa längre sträckor flera gånger i veckan utan att ha ont? tidigare fick du ju faktiskt cykla istället. jag tycker det är dödshärligt att läsa :-)

Benet sa...

Magda: Du har så rätt. Visst f-n är det fantastiskt! Jag är så oerhört tacksam. Tack för att du påminner mig.