Äntligen tillbaks i spåren. Och dessutom i strålande solsken. Kineshalsen som gäckat mina löpambitioner i snart två veckor verkar nu äntligen ha gett med sig. Provade vingarna i dag under lunchen. Slängde på mig löparkläderna (bara det gav en lyckokänsla) och gav mig ut på Näsby Fält för dryga sju kilometers lätt distans i lagom komfortfart.
Den snö som kommit över min del av Sverige under min Kinavistelse verkade ha fått ge sig mot solens värmande strålar. Det var på sköna grusvägar som min löpning inleddes. Underlaget skulle dock förändras (till det sämre) allteftersom jag kom längre och längre ut på rundan. På vissa ställen var det verkligen bus-halt att ta sig fram på de dubblösa skorna jag sprang i. Och andra delar av rundan bjöd på ett halvmjukt snötäcke som satte prov på balansen i den för tillfället något löpovana kroppen.
Vrister och leder fick jobba mer än jag förväntat mig och den sedan sex månader stukade vänstran fick verkligen bekänna färg. Den höll. Och planen att springa lite lugnt höll också. Så skönt att få vara tillbaka. Hoppas nu bara inte att hals-uslingen blir arg och finner på nåt nytt jävelskap.
Sträcka: 7.5
Tempo: 5:30
Puls: 156
7 kommentarer:
Jag tror bestämt jag såg dig på Lunds station idag. Jag skulle ta 16:48 tåget till HBG och stod på perrongen mitt emot. Stämmer det?
Ah, härligt att du är på språng igen!
Snömodd är verkligen en utmaning för vristerna. Jag brukar kombinera lite småsvärande över att det är så tungsprunget med tacksamhet över att jag får styrketräning. Och så lovar jag mig själv att stå mer på balansplattan. Märkligt nog ligger den ändå kvar under soffan...
Dunceor: Hehe, kan mycket väl ha varit jag. Åkte hem 16.42 igår. Anonymitetens tid tycks vara över...
Bureborn: Ja, visst är det härligt! I normala fall skulle jag nog också tycka att springa i modd var en bra övning för att stärka kroppen, men detta pass ville jag skulle vara ett lätt kolla-status-pass. Och då kändes inte snömodd som det mest optimala underlaget. :-) Men det gick ju fint, vilket är skönt.
äsch - klart du har sprungit bort halskänningen!
Inte mer än rätt att även ni skåningar (danskjävlar skrev jag inte) får lite att jobba med under fötterna ibland.
Jumper: Ja, visst är det rätt åt oss. Vi kan ta det. Det blir ju aldrig speciellt långvarigt. Ja, redan nu har minsann snö-möget smält bort. Heja, heja!
Hur ser det ut i Vallentuna? Fortfarande snötäckt? Permafrost? :-)
Jo tack. Snön ligger i terrängen. På plogade vägar tittade dock grus och asfalt fram idag. På oplogade vägar mycket slask i solskenet, som man trots allt får vara glad åt.
Skicka en kommentar