Äntligen sommartid! Det skulle idag firas med ett riktigt skönt LSD-pass. I drömmens land medelst löpning men eftersom det fortfarande pga "sur"-vaden inte är ett gångbart alternativ, så gav jag mig istället iväg på hojen med målet att (återigen) cykla Råbelövssjön runt. Intensiteten skulle idag läggas på långpass- eller till och med Maffepuls, dvs runt 140. Måltid, ca 70 minuter.
Under min färd gick mina tankar till många av bloggosfärens medlemmar som idag springer säsongens första lopp; Nix, Masse, Karin, Berglund och Jumper m fl springer Premiärmilen på Djurgården i Stockholm, Dunceor springer Helsingborgs terränglopp. Håller tummarna för er alla!
Samtidigt någonstans på en grusväg längs en sjö i nordöstra Skåne syns Benet på sin stålhäst. Tramporna går, solen skiner och iPoden spelar. Pulsmätaren visar runt 140 varje gång Benet spanar på sin pulsklocka. I backarna på västra sidan stiger pulsen något. Folket i de vackra husen runt sjön är ute och fixar och påtar i sina trädgårdar. Idyllen är i det närmaste total. På den senare delen av passet dyker så motvindsspöket upp och ställer till det en del. Tempot dras ner ordentligt eftersom det är tänkt att Benets puls inte skall överstiga de Maffetonska 142. Svårt att hålla detta då motvinden är brutal. Men motvind skall övervinnas med det klassiska motvindsvapnet: Ömsom skratt, ömsom svordomar...
-Haha! Är det där allt du har att komma med?
-Kom igen då!
-J*vla mööög!
När motvindsoffret efter många kilometer äntligen finner lä, så väller det fram en doft och smak av saftig segersötma. Motvinden är äntligen besegrad! Segern var värd varenda spenderad adrenalindroppe. Endorfinerna susar runt och mungiporna drar sig uppåt. Passet är till ända, Benet är både urblåst och genomsvett. Precis som det skall vara!
Total tid: 1 tim 15 min
Puls: 141
7 kommentarer:
Tack för dina tankar :) Det kanske hjälpte mig att orka runt, vem vet?!
Härligt pass du verkar ha haft, trots motvinden! Jag tror stenhårt på att vaden kommer att läka och sköta sig, nu när sommartiden kommit. Håller tummarna för dig, alltid!
Fy f-n för motvind då vill man bara ge upp, lägga sig i ett dike, njuta av solen och lukta på någon vårblomma. Du föll inte för frestelsen, bra jobbat!
Ajaj, dina målande ord höll så när på att omvända mig till cyklist och motvindsälskare.;-)
Jag önskar jag hade en bra cykel att ge mig ut på när jag läser om dina rundor. Det låter härligt och även motvinden lät go =)
Tack för tanken även om jag inte sprang men jag fick tryckt på lite i alla fall.
Det är faktiskt rätt så skönt med en cykeltur då och då, men går inte att jämföra med löpningen. Det är mycket mer statiskt med cykling och trots att man blir svett så blir man inte lika skönt varm som då man springer.
Att jag skulle kunna konvertera Bureborn, the headwind hater, tror jag inte ett dugg på ;-) Det hatet verkar sitta djupt rotat!
Trist att du försov dig Dunceor, men du fick ju trots det en fin 4-kilometersrepa gjord, även om den var utom tävlan... :-)
Låter som ett skönt pass i efterhand, mental träning dessutom månne? ;)
Det svåraste med cykling tycker jag är just den mentala biten, det går ju faktiskt att dra upp tempo och sen "lägga av" och ändå röra sig framåt. I löpning måste man ju röra på benen hela tiden för att komma någonstans...
Man kanske skulle ut och lufta racern, inspirerande läsning var det i alla fall :)
Skannade igenom dina senaste rapporter efter semesterfrånvaron. Supertråkigt med vaden. Känner igen mig precis i att man inte vet vad som är bäst för sig själv och sina krämpor. Var det resten av familjen du lovat att ta det lugnt med återvändandet till löparspåren...? Åtminstone hemma hos mig var min respektive rätt trött på att jag klättrade på väggarna och inte kunde ut och rasta mig som jag ville... Meffetonecykling ska jag också köra när det blir varmare, det verkar ju rätt gött!
Skicka en kommentar