Tog min nya cykel på en ny tur igår. Målet var en något längre busrunda på Balsberget, minst en halvtimme på själv berget. Sagt och gjort. Efter avnjuten Spenat-middag gjord på egenodlad spenat(!) for jag iväg på hojen. Möttes av ett sagolikt väder. Lätt bris, strålande sol från en ljusblå himmel. Lite svalt i luften, friskt och härligt.
19 minuter efter jag lämnat hemmet var jag framme vid foten av kullen och klättringen tog sin början. Drygt fem minuter senare var jag uppe på toppen med tungan släpande i marken. Den stigningen är (fortfarande) sjukt jobbig.
Jag tog sedan och utforskade för mig nya delar av området på och kring Balsberget. Vägarna tog mig genom granskogar och kalhyggen och ett tag visste jag inte riktigt var jag befann mig. Jag bestämde mig för att vända och fara tillbaka mot toppen. Jag saktade ner och skulle göra en U-sväng på den relativt smala grusvägen. För ett ögonblick tappade jag lite av balansen och reaktionsmässigt ville jag sträcka ut ett av benen för att återfå den tappade balansen. Ojfan, jag sitter ju fast. Pang. Där låg jag och såg dum ut... Upp igen och tillbaka mot toppen. På vägen dig lyckas jag även med att "tappa" framskärmen. Rätt som det var kom den farande mot huvudet. Det visade sig att fästet inte tålde de grenar och stenar och annat som följer med däcket upp och slår i skärmen. Det blir nog till att köra utan framskärm, alternativt ett stänkskydd under ramen istället.
Som väntat så började växlarna krångla lite efter en del tuffa buskörningar i skogen. Det blev en hel del kugg-överhopp i uppförsbackarna vilket var sanslöst irriterande. Inte nog med att jag var trött som en lase, jag var samtidigt tvungen att vara beredd på att rätt som det var, så släppte kedjan från kuggarna och tramporna gjorde ett halvt frivarv. Arrghh! Men jag var som sagt beredd på det. Då jag hämtade hojen var det nämligen det sista grabbarna på DeGaVi sa till mig. "Kom hit då du varit ute och kört ett par rundor så skall vi justera växlar och annat till dig". Det har jag gjort idag. Hoppas att växlarna skall kännas perfekta tills nästa gång jag skall ge mig ut. Mest troligt redan i morgon.
Det är farligt roligt att köra MTB.
Tid: 76 min
Puls: 150/186
5 kommentarer:
Verkar lite farligt det där med cykel i skogen... Som gjort för hjärnskakning. Fast det är klart, det man inte har i huvudet får man ha i benen.
Hehe, du har så rätt. Ibland är det hisnande vad fort det känns att det går. Och jag är sjukt glad att jag har hjälm. Hoppas verkligen att den skyddar om olyckan skulle vara framme...
Man blir som barn på nytt när man far omkring på småstigarna i skogen. Ett roligt komplement till löpningen. Riktigt roligt!
Ahhhh hardcorekörning, I like!!! Ja fan va det är ovant i början att sitta fast i cykeln, tur man har hjälm som sagt :-)
Borde oxå justera mina växlar, det där med frivarv är ju sådär roligt...
Får bli i nästa vecka.
Kör hårt!
Själv läste jag bara "egenodlad spenat" och så försvann jag i ett drömskt töcken...
Har fått växlarna servade nu. Verkar funka riktigt bra. Skall prova de på allvar i morgon tillsammans med Fotografen :-)
Stuvad färsk nyförvälld egenodlad giftfri spenat ÄR gudomligt gott! Och lyckligtvis tycker även (bägge!) barnen det.
Skicka en kommentar