I morse blev jag äntligen färdig att göra något jag tänkt på i över en månad nu. Innan jag kastade mig på cykeln och påbörjade min dagliga cykeltur från hemmet till järnvägsstationen tog jag nämligen på mig pulsbandet. Min avsikt var att mäta min "stressa-till-tåget-per-cykel”-puls.
Enligt Maffetone, så skall man under grundträningsfasen inte genomföra någon slags fysaktivitet på högre puls än MAF-puls, i mitt fall 141. Jag har misstänkt att jag varje morgon chockar kroppen och trycker upp pulsen till en bra bit över det ”tillåtna” på mina 10-minuters cykelruscher till tåget.
Resultatet var högst intressant och helt i linje med mina misstankar. Redan efter några hundra meter på hojen i mitt "normala" något uppskruvade morgoncykeltempo hade jag stressat upp hjärtfrekvensen rejält. Klockan visade på en puls strax under 150. Och då hade jag som sagt precis kommit igång. Aha, tänkte jag. Det här kan kanske vara en liten bov i mitt maffedrama. Om det verkligen är som Dr Phil skriver, att anaerob träning "förstör" den aeroba uppbyggnaden, så borde ett lugnare cykeltempo på morgnar (och kvällar) kanske få resultaten att mer gå min väg i mitt fortsatta lågpulsprojekt.
Vi får väl se.
5 kommentarer:
Hmmmmm...ja inte ska det vara lätt att springa ;) Det är ju en hel vetenskap! Intressant att följa dina kluriga funderingar!
Intressant. Tydligen måste man planera sin tid och aldrig behöva skynda sig.
(Själv har jag om inte långt tidigare så i varje fall nu definitivt lämnat Maffeland. Kunde inte motstå frestelsen att springa några snabba varv på idrottsplatsen idag. Puls uppåt 170. (Hoppas jag inte suktar dig alltför mycket?)).
Haha, tjuvintensitetspass alltså!
Vi kommer att bli som budda i vinter...
Ahh, där har vi kanske något.... Väntar med spänning på utvecklingen.
Helena: Nä, det visade sig vara oerhört mycket mer komplext att löpträna än vad jag någonsin kunde ana. Själva springandet är den enkla biten. :-)
Jumper: Du talar så gott att saliven knappt kan hållas kvar inne i munnen. Snabbvarv... Mmmmm
Om du suktar mig?... Näääärå
Fredrika: Ja, det blev visst ett par tjuvpass om dagen utan att egentligen veta om det. Buddha, ja.. Hehe. Stress? Vet jag inte hur det stavas ens.
Slim: Ja, vem vet? Kanske är vi något på spåren. Enligt plan har jag nu ytterligare drygt två månader på mig att komma nånstans med det här projektet. Vi får se vart det leder...
Skicka en kommentar