Kära dagbok,
Igår "genomled" jag veckans långmaffepass. Det som skulle bli veckans höjdpunkt blev istället till en sirapssteg, långdragen och ganska frustrerande historia. Svårt att hålla pulsen under 140. Svårt att få riktig frid i sinnet. Kände mig inte alls så avslappnad och "skön" som jag hoppats att jag skulle göra. Dessutom var jag nödig i stort sett hela rundan utan att lyckas hitta nåt bra ställe att nödlanda...
På kvällen helt färdig och akilleshalsen började pocka lite på uppmärksamheten. Kraschade i sängen vid halv tio. Känner mig lite skrovlig i den förbenade halsen idag också. Är det månne dags att bli förkyld?
Runda: Vattenriket via både Norra Lingenäset och Lillö
Tid: 132
Puls: 140
12 kommentarer:
nej men ajdå... verkar onekligen som om en infektion lurar bakom buskarna... speciellt om det var svårt att hålla nere pulsen.
färsk ingefära på bit rekas!
Urk! Låter inte så mysigt, nej.
Håller med Magda, ta det säkra före det osäkra och ta till alla kända huskurer.
Fast dryga två timmar (bra jobbat!) med behov av nödlandning kanske också driver upp pulsen... ;-)
Ja, det känns som att nåt skit är på gång. Har känt mig seg och rosslig hela dan.
Men jag skall egentligen inte klaga. Jag fick ju vara ute i dryga två timmar igår i mina nya knall-oranga DS Trainers. :-)
Det är väl mest besvikelsen över att jag inte fick njuta som jag tänkt och för att det kändes som att det var nåt knas i kroppen vilket visade sig på den förhöjda pulsen.
Idag har det gått åt en hel del röda solhattar. Hoppas att det hjälper. Ingefära skall också testas.
Grattis till nya Trainers! Kan det vara därför som pulsen var hög? ;-)
Usch då, hoppas det var falskt alarm alt att du tillfrisknar snabbt. Följer dina maffeäventyr med spänning, det ska bli intressant att se hur det går och vilken effekt det ger!
Nya dojjor. Ahh så trevligt. Maffa på och låt inte bacillerna ta dig.
Blir det ny bil också efter nya skor ? Hörde inte hur det gick med reparationen av ditt åk.
Fredrika: Tack. Alltid kul med nya pjuck. De är sköna! Sprang en hel del på framfoten i lördags.
Medeldist: Riktigt falsklarm var det inte. Dock har jag inte säckat ihop helt utan har än så länge klarat mig med att vara lite mossig i huvet, rosslig i halsen och ha lite enerverande torrhosta. Hoppas det släpper lika fort som det kom.
Slim: Som sagt, nya pjuck är aldrig fel. De är dock inte så lätta som jag trodde de skulle vara, men lättare än mina Adidas Adistar Cushion. Adidasen får hänga med över vintern också. De är riktigt sköna de med. Tänkte varva lite framöver.
Angående bilen har jag precis snackat med "min" verkstadskille. Han har hittat en begagnad topp och dealat med leverantörerna av kamremssatsen att stå för en ny sats. Summa summarum skulle hela cirkusen belasta benets konto med ca 12kSEK. Det är 9 par DS Trainers det. Tvi.
Jag minns en tid då allt räknades i öl. Den tiden är förbi, nu är tiden inne där allt räknas i löparskor. Tänk så livet förändras....
Funderade lite under min senaste runda på hur långsamt man behöver springa för att håla pulsen under 140. Det är ju knappt styrfart.
Jag är djupt imponerad av ditt tålamod med Maffelöpningen. Det är ju mycket lättare att bara låta
benen löpa på.
Ja, då ses vi i Göteborg....
Det där lät som ett typiskt "jag-håller-nog-på-att-bli-sjuk"-pass. Inte kul alls. Hoppas att det antingen brutit ut rejält eller gått tillbaka. Krya på dig, för säkerhets skull!!
Johan: Ja, det är ingen sprint då man man lunkar på lågpuls, det ska gudarna veta. Det är segt, men något som är otroligt skönt är att man återhämtar sig riktigt snabbt från sina pass, även om de ligger på dryga två timmar. Och jag har inga känningar någonstans, KNOCK ON WOOD! Min förhoppning är att kunna bygga en bas sakta med säkert så att jag kan ta mig igenom marathonprogrammet med bättre chans att få vara skadefri än i fjol.
-
Göteborg it is! Ser fram emot det. Och att tillsammans träna inför det!
Karin: Tack! Det känns bättre och bättre. Det blev aldrig något riktigt utbrott utan en mindre släng av nån slags slem- och hostförkylning. Fortfarande lite segt på morgnarna, men framåt dagen känns det ok. Igår var jag otroligt sugen att dra ut på en sväng, men hejdade mig och tog ytterligare en vilodag. Tänkte jag skulle ta en liten runda ikväll... om syster Karin inte ger mig löpförbud, dvs :-)
Skicka en kommentar