Jagade ljuskägla idag för första gången denna säsong. Helt vindstilla, klar luft, bäckmörkt. Förutom halogenskenet från pannlampan då, alltså. Ännu ett tålamodsprövande pass, som faktiskt kändes helt ok. Frågan som dök upp gång på gång under den dryga timmen jag lufsade runt ute på fältet handlade om huruvida jag kommer att ha tålamod nog att fullfölja den strategi som jag lagt upp för min träning fram till årsskiftet. En strategi som innebär att jag skall köra alla, och då menar jag alla, pass på eller strax under min aeroba maxpuls, eller "maffepuls" som jag och många med mig valt att kalla den.
Det ultimata sättet att pröva sitt tålamod vore ju att anmäla sig till ett lopp och sedan genomföra detsamma i puritansk Maffetone-stil. Bromölla halvmarathon ligger rätt i tiden. Eller är det kanske löpetiskt en grov hädelse att fisjogga på tävling?
Tid: 62
Puls: 139
18 kommentarer:
Nää... Inte alls fel att fisjogga på tävling. Men tar du emot medaljen med stolthet då?
Fisjogga du med huvudet högt, för klarar du en tävling i fisjoggstakt är du banne mig värd en medalj. :-)
Vet ej. Gör kanske en Ara Abrahamian... Eller så känner man sig riktigt "stolt" att man stod emot frestelsen att dra på när alla andra rusar iväg?
Men står man ut med "skammen" att finna sig själv sist i resultatlistan? Skall man kanske anmäla sig inkognito. Med en psedonym? Benet Maffesson, kanske? Eller Maffe Bengtsson?
Slim: Ja, det hade varit rätt coolt. Men, som sagt, klarar egot det?
Spännande fråga. jag har i någon intervju sagt att jag i fortsättningen ska tävla för klubben Kometen i stället för ortnamnet Vallentuna för att slippa stå i lokaltidningen efter halvhjärtade långlopp. Å andra sidan missar jag då chansen att glänsa när jag jag sprungit efter förmåga. Ganska fånigt egentligen. Maffe Bengtson låter dock flott.
Vill du tävla så ska du göra det oavsett fart, tycker jag! Man lär sig alltid saker ändå, som tävlingsnerver och upplägg och massa annat.
Om inte annat så verkar det bli lite blogg-uppslutning i Bromölla. Jag ska nog springa och Berglund verkar sugen också. Lite mat efteråt kanske vore på sin plats!
Tänker vara lite motvalls här, prova sitt tålamod i all ära - men fisjogga på tävling?
Som slimslender skrev; klarar du det är du värd en medalj! Men vad är vitsen?
Bureborn: För att se om jag rent mentalt är tillräckligt stark för att fullfölja lågpulsprojektet??
Säkert helt idiotiskt och din fråga är högst relevant. Och jag vet inte riktigt. Jag tror faktiskt inte att mitt ego fixar att medvetet "underprestera" på ett lopp. Vilket syftet än må vara...
Men på något konstigt sätt lockar tanken ändå mig.
Heja mig! Jag sprang en halvmara på 2½ timme! Med 140 i snittpuls!
Jaha...???
Varför inte springa ett lopp istället där du har nytta av det långa tempot *visslar och tittar oskyldigt i skyn*
LÅGA tempot skulle det förstås vara. Ultrafreudiansk felskrivning!
Fredrika: Hehe, ditt missionerande är både ultrasubtilt och ultracharmigt :-)
Hmmm, är det verkligen så kul att köra en tävling så långsamt när man vet att man kan bättre? KAsnke bättre att strunta i det då och satsa friskt när maffeperioden är slut. Ut och njut av hösten på hemmaplan istället. Hitta helt nya vägar och slingor du inte prövat förr. Kanske till och med ta till bilen en bit för att komma till nya trakter och miljöer. Men tävling med pulstak skulle kännas konstigt för mig. Att springa försiktigt och känna sig fram och se vart det leder är en annan sak förstås.
Fast alla är vi ju olika!
Ja visst är det helt sjukt att "tävla" med ett pulstak. Det hela är nog egentligen mest tänkt som ett tankeexperiment för att testa hur pass tålmodig jag är.
Alltså, OM jag ställde upp i ett lopp och i det loppet höll mig på (och under) Maffepuls, oavsett vilken plats jag skulle hamna på, oavsett hur andra springer, oavsett vad andra säger skulle det (kanske) betyda att jag övertygat mig själv att jag är tillräckligt motiverad att köra strikt Maffetone.
Förmodligen fullständigt vansinnigt, onödigt, dumt, destruktivt(för egot). Men rätt kul att fantisera om. Eller?
Skall, precis som du tipsar om, passa på att utforska närområdet i sköna långa helgmaffepass under hösten. Skall bli riktigt härligt.
Det är faktiskt en mycket intressant tankelek. Jag skulle falla till föga, vilket troligen betyder att jag har relativ låg löparintelligens. Den kunde man testa i senaste numret av RW. Eller om det var i ett tidigare nummer...?
Den som sätter upp ett mål och en strategi och sen håller fast vid den har högst intelligens. Att låta sig hetsas av andra (på träning visserligen, men ändå) ger låg.
Det är lurt med puls på lopp. Jag hade testat in en massa olika puls-tricks inför ett lopp, bl a hade jag provat på vilket sätt som var det optimala sättet att komma upp i tävlingspulsen. Hursom, allt sket sig på tävlingen, trots att jag inte var speciellt taggad eller nervös så steg pulsen ett par slag i början. Men pårova du, det hade ju varot skitkul att se hur det går plkus en liten boost för dig att tävla. Själv var jag sugen på Bromölla Maran men nu blev det ju MArkusloppet istället.
Dunceor: Klart vi måste träffas om du (och Berglund) ska springa i Bromölla den 9:e November!
Askan: Tja, jag är inte säker på om jag skall omsätta mina sjuka tankeexperiment i verkligheten, även om tanken är lite kittlande...
Alltså, är jag mentalt stark nog för att fisjogga en halvmara på maffepuls och gå i mål utan att ens vara svettig? Kommer det verkligen att ge den effekt som jag i tankeexperimentet fantiserar om, dvs ett kvitto på att jag har det tålamod som krävs för att fullfölja min Maffestrategi? Kan jag kanske få detta kvitto på annat sätt utan att behöva "förnedra" mig genom att hamna sist i en resultatlista eller bli omsprungen eller kanske till och med varvad av "mindre starka" löpare?
Skicka en kommentar