En trevlig weekend. Glada vänner i ett lånat hus på den sydskånska slätten. God mat. Gott att dricka. Återhämtning. Batteriuppladdning.
Helgens långpass fick snällt vänta till hemkomst. Regnigt och relativt blåsigt. Har inte hindrat mig förr. Ej heller denna gång.
Ner mot Norra Lingenäset. Tillbaka vid huset igen efter 6.4. Slängde av mig den extratröja jag tagit på mig med rädsla för att bli för kall i vinden. Spände också på mig vätskebältet. Det kändes nämligen ganska bra (6:40-tempo med 137 i puls) och jag ville springa längre. Mycket längre.
Det blev till slut en avstressande och behaglig halvmara över både Lingenäs och Isternäs och på spångar genom vattenriket in mot staden. Ett härligt pass som avslutades i nästintill kompakt vintertidskt mörker. Leriga vägar och många vattenpölar beträddes på fältet de tre sista kilometrarna. Tempot blev därefter...
Sträcka: 21.6
Tid: 149
Tempo: 6:55
Puls: 140
4 kommentarer:
Åh, vad härligt det låter - trots regn och blåst.
Du håller verkligen fin längd på dina långpass, redan så här i oktober. Det lovar gott för nästa års mara.
Själv har jag inte sprungit längre än 12 K ¨på någon runda den senaste månaden. Och värst är att det känns skönt och bekvämt...
Låter som ett riktigt bra pass, och bilden ser inbjudande ut. Där vill jag springa :)
Kolla det var bara en liten dipp på förra passet! Bra med ordentlig längd på långpassen redan. Maran kommer bli kanon-enkel =)
Bureborn: Ja, det var faktiskt riktigt härligt. Blev dock rejält hungrig efter 18. Kanske får ha med mig lite käk på de där långa passen framöver...
Henke: Du är välkommen ner längs ostkusten nån dag, så springer vi spång ihop :-)
Dunceor: Dipp? Ja, kanske det. Kommer säkert fler dippar. Hoppas dock att trenden pekar åt rätt håll.
Maran Enkel?! Hehe, jo det hade varit nåt det. Men visst är det skönt att ha fått lite längd på LSD-passen. Och igår kunde jag jogga lite mer avslappnat än senast. Det var riktigt skönt.
Skicka en kommentar