Semester. Får en ibland att förvandlas. Till hantverkare. Igår till snickare. Projekt "Garageförråd" stod på programmet. Spenderade dagen i garaget tillsammans med svärfar, glespanel, reglar, spik, gips, osb-skivor och diverse verktyg.
Frun fixade lunch. Men endast tillbehören. Sulet*) fick vi fixa själva. På med grillen. Korv, burgare. Mums. Riktig snickarmat. På eftermiddagen kaffe och kanelbullar. Ingår nog också i en hantverkares jobbdiet.
En löprunda skulle ju också hinnas med. Det hade jag bestämt sedan länge. Ville se hur det kändes att maffespringa två dagar i rad. Klockan hann bli nitton innan jag kom iväg. Blev en asfaltsrunda inom stan. Tanken var att springa ungefär lika långt som igår, cirka en mil.
Det kändes riktigt bra till en början. Avverkade första kilometern på 6.25 (131spm), andra på 6.14 (137). Kändes riktigt bra hela den första halvmilen. Sedan kom hungern. Som ett slag rakt i mellangärdet. Började faktiskt må lite illa och längtade grymt efter energi. Vek av hemåt för att korta av rundan. De två sista sprangs enbart på "bensinångorna" och kilometertiderna blev därefter, 6.56 (141) och 7.06 (143).
Tömde kylskåp och skafferi då jag kom hem.
Sedan förvandlades jag igen. Denna gång till rörmokare. Dåligt flöde i ena handfatet. Mycket otrevligt gojs som fastnat i rören. Örk. På tiden att få det rensat. Bockade stolt av ytterligare ett "att-göra-item" på listan.
Var sedan mer än redo för sängen. Somnade innan jag lade huvet på kudden. Trots matmissen nöjd med dagen som helhet. Avkopplande med semester....
Sträcka: 8.25
Tid: 55
Tempo: 6:40
Puls: 140
*) Sul = skånska för kött. I svärfars sällskap blir skånskan bredare och bredare... :-)
6 kommentarer:
Sovel, kallar vi det i Norrland.
Känner till den där typen av semester. Hade själv en sån hela sommaren - sen började jag jobba igen - och kunde vila. Men man känner sig å andra sidan mycket, mycket duktig. precis som man ska.
Från 6:14/km till 7:06/km trots högre puls, är märkligt. Gör energibristen så mycket!!
Av någon av mina föräldrar (den ena från Halland-Småland, den andre från Malmö har jag uttrycket att "man ska inte tvesula", det vill säga äta dubbelt sovel, t.ex ha både ost och skunka på smörgåsen (om nu ost kunde räknas som sul).
Ha ha, nej man ska inte ha "skunka" på smörgåsen. "Skinka" skulle det vara.
Bureborn: Känner sig duktig? Jo, det gör man nog. Och det känns framför allt skönt att verkligen bli färdig till att ta tag i saker och ting som stått på "att göra"-listan alltför länge. Sedan är det ju förbaskat kul att få jobba med hela nävarna (och inte bara tangentbordsfingrarna) emellanåt.
Jumper: Ja, visst är det där med den radikala temposänkningen efter en halvmil lite märkligt. Det kan inte ha med topografin att göra. Rundan är platt som en pannkaka (förutom cykelbron över järnvägen). Jag har ingen annan bättre förklaring än energibrist. Under den sjunde och åttonde kilometern hade jag väldigt svårt att hålla pulsen i schack, trots att jag sänkte tempot rejält. Lite skumt.
Att inte tvesula är något man har med sig sedan de riktigt tidiga åren. En skiva fick räcka. Punkt. Och visst räknades ost som "sul". :-)
Värsta Halloween-grejen. Först klä ut sig till snickare, sen till löpare och sist till rörmokare.
Lite godis kunde väl någon ha bjudit på!
Låter kul. Jag gillar att pyssla och bygga :-)
Skicka en kommentar