Söndag. Igår en kombinerad städdag och maffelångpassdag.
Städaktiviteterna skedde inomhus. Dammsugarröret min lans där jag for fram bland dammråttor och popcornssmulor. Två våningar. Många hörn, skrymslen och vrår att jaga i. Toaletterna nästa projekt. Lansen byttes mot Kalkosan som mitt främsta vapen. En ovärderlig hjälp i det hårda vattnets förlovade landsända.
Maffeaktiviteterna skedde joggandes runt Råbelövssjön. Med start vid godset. Blåsigt. Och ganska långt. Och frustrerande. Tyvärr. Återigen svårt att hålla pulsen under 141. Kände det nästan på mig. Pulsen tycktes faktiskt lite högre redan innan jag gav mig iväg.
Kuperat och varmt i skogen på västra sidan om sjön som bjöd på vackra höstfärger och knotiga gamla äppelträd längs grusvägskanten med perfekt mogna frukter. Flackt men rejält motvindigt och kallare längs sjön på östra sidan. De gånger jag slappnade av och lyckades hitta nån slags rytm, ville pulsen gärna parkera sig på 143-145. Små ryck i handbromsen fick ner den till 138. Således ett hackigt pass. Fick avsluta med en hel del promenerande den sista biten i den starka motvinden över åkrarna.
Var riktigt låg på energi vid hemkomst drygt två och halv timme senare. Hade nog inte fått i mig tillräckligt med näring mellan städning och långpass. Nötterna och russinen som knaprades längs rundan verkade inte räcka. Och jag fick nog inte i mig tillräckligt med energi efter passet heller. Vaknade nämligen mitt i natten hungrig som en varg. Gick upp. Åt, åt, åt och drack. Verkade vara bottenlös. Tillbaks i sängen en timme senare. Somnade till slut. Trött som en vinterbjörn då väckarklockan ringde. Trött och lite småhungrig...
Runda: Runt Råbelövssjön med start vid Råbelövs gods och mål vid hemmet
Tid: 158
Puls: 139
9 kommentarer:
Hello running man. Ja, det var trevligt i helgen. Hoppas vi kan klämma in nån runda till i år. Ha det bra
Markus: Ja, det var kanon. Vilket väder! Och alltid skönt att få smaka lite på segerns sötma, hehe. Vad gjorde du för din tjuga förresten? Köpte glass? ;-)
Om ni andra undrar vad vi snackar om, så hanns det med en golfrunda i helgen också. Dock inte på söndagen utan lördag förmiddag. Bilder från den rundan hittar ni här och här
Hur känns benen nu förtiden efter 2½ timmes löpning? Inget ont och sånt längre?
Himla skoj att du har kommit igång och de långa passen kommer du ha nytta av i Stockholm nästa år, kommer gå galant!
Dunceor: Peppar, peppar så känns det bra i benen då jag joggar fram i maffetakt. Det enda jag känt av på mina längre pass är en viss ömhet i den stukade fotleden under slutet av passen, men det har ju sina naturliga orsaker... Det är som du skriver oerhört skönt att ha kommit igång och fått lite längd på passen. Som jag har LÄNGTAT efter det!
Du får ju städning att låta riktigt roligt!
Har gjort samma tabbe - glömt bort att städning kräver energi. Mycket energi. Och missat att kompensera innan löpningen. Hungern kom smygande redan under passet, och sen bidde de småätande hela kvällen.
Och återigen. Jag är så impad över din självdisciplin. Att tvingas dra i handbromsen när man hittat rytmen låter så frustrerande. Snyggt bromsat och snyggt sprunget!
Dina fina maffepass är en lisa för själen att läsa om :-)
Fantastiskt att benet håller och du kan springa längre och längre. Ett gott betyg åt långpasset är hunger, jag känner igen mig mer än väl. Jag blir nämligen sån efter ett marathon... :-)
Härliga pass du kör. Med sådan längd i tid gör det nog inget att det går långsamt. Känslan är ju go efteråt ändå.
Ska själv försöka komma tillbaka till lite regelbundna längre pass. Har inte vågat testa ordentligt efter LL men blir sugen när man läser om dina lyckade rundor.
Bureborn: Får jag städandet att låta roligt? Skall jag ta det som en komplimang? :-)
Ja, dåligt med mat och dåligt med dricka under (och efter) förmiddagens städningspass sabbade faktiskt lite av det efterlängtade långpasset. Men, men. Man lär sig väl förhoppningsvis tills nästa gång...
Karin: Ja, det är helgött att det håller. Jag återhämtar mig dessutom riktigt fort efter dessa lugn-lugna pass. Det är kanon! Jag tror nog att jag skulle kunna springa mer eller mindre varenda dag i den här farten. Jag väntar dock med att öka antalet pass i veckan ett tag till. Man skall ju skynda långsamt, har jag lärt mig. Den hårda vägen. :-) Kul att du tycker passen låter sköna!
Tillbakatill: Jo, de långa passen är riktigt, riktigt sköna. Även om det går jädrigt långsamt. Man mår som en prins efteråt om än en väldigt HUNGRIG sådan i söndags. Klart du ska ge dig på lite längre pass så här på höstkanten. Maffepass, kanske? Det är som Karin uttryckte det "en lisa för själen". :-)
Komplimang - solklart!
Skicka en kommentar