söndag 21 september 2008

Lucy in the Sky with Diamonds


Picture yourself in a boat on a river,
With tangerine trees and marmalade skies.
Somebody calls you, you answer quite slowly,
A girl with kaleidoscope eyes.


Eller föreställ dig själv springandes på en stig vid en å,
Bland hagtorn och popplar under en gråmulen septemberhimmel.
Någon råmar mot dig, och du svarar lite lojt.
En ungtjur med korsande bärnstensögon.



LSD. Long Slow Distance. Långt, lugnt distanspass. Det kanske inte var sådär väldans långt idag. Men lugnt. Och skönt. Sammanlagt tretton kilometer utan några känningar någonstans förutom en slags helnöjd lyckokänsla i mellangärdstrakten.


Rundan inleddes med en sväng ut på fältet i sällskap med frun. Efter två och en halv kilometer skildes våra vägar och jag tog mig ut på Härlövsängaleden för att efter ett par kilometer vika in på en liten grusstig med riktning Lillö borgsruin.


Förbi ruinen, över ån, genom tjurhagen och hem igen. Lite energidryck i systemet och sedan dags för dagens Pushup-dos. Fick ge mig på det sista setet. Efter 23 av de föreskrivna 28 armhävningarna tog krafterna helt slut och de sista fem fick göras "på knä".


Därefter "isbad", mer dricka och sedan en utsökt middag. En riktig kanonsöndagseftermiddag med andra ord.


Sträcka: 13
Tid: 1.22
Tempo: 6:18
Puls: 144

11 kommentarer:

Magda Gad: sa...

Guuuuuu va skönt!

Sett till pulsen så ska du inte springa fortare än max så där. Det är kanon. Keep going slow!

Benet sa...

Tack Magda! 144 är lite drygt 70% av min (förmodade) maxpuls. Maffetone säger att man skall hålla sig på en puls som är (180 - ålder) vilket i mitt fall blir 141.

Så dagens tempo är som sagt ungefär där jag skall ligga. Kanske, som du skriver, till och med lite lägre.

Karin sa...

En skön känsla i magtrakten är väl den bästa "känning" man kan få under ett pass. Underbart! Och så skönt att läsa att din benkänning tidigare i veckan stannade vid just en känning :-)

jumper sa...

Man får säga att du är killen som kan njuta av löpning och ordsätta känslan så man förstår. Om jag ska besudla ditt poetiska, raffinerade inlägg med en textanalys, noterar jag hur språket genast blir ett annat, kärvare, när du kommer hem och sätter igång med armhävningarna.

Två frågor:

1. Hur upplevde frun sitt pass?

2. Maffepuls 118 (180-62) låter väldigt lågt för mig. Är det inte maxpulsen (vad den nu kan vara idag) man ska utgå ifrån?

Benet sa...

Karin: Jo, det var skönt igår. Det bara flöt. Och som jag kommenterade i något av mina tidigare inlägg, så tror (och hoppas) jag att känningarna i vänster underben har att göra med den fortfarande lite stela och smått ömmande ankeln. Den får säkert balansen i systemet att rubbas så att diverse känningar uppstår.

Jumper: Tackar för din feedback! Och du har helt rätt att orden och melodin byter skepnad vid hemkomst.
Ganska intressant iakttagelse eftersom den faktiskt speglar lite den skillnad i sinnesstämning som jag upplevde under gårdagen.

För det första har jag ännu inte lärt mig att njuta av styrketräning. Det känns fortfarande mest som ett tvång (om än högst frivilligt). Jag hoppas dock att dessa känslor är övergående.

För det andra så kräver diverse bestyr som skall tas om hand på hemmaplan att jag på något sätt måste lämna diamanterna högt där uppe i skyn och landa i verkligheten där de olika sysslorna avlöser varandra...

Svar på dina frågor:
1. Det var klart tyngre för henne igår än under torsdagen då hon hade kraft att köra på lite extra den sista kilometern. Dock var hon stolt över att hon gett sig ut och fullföljt. Kul!

2. Håller med och har själv ifrågasatt 180-formeln som enligt Maffetone skall appliceras på alla (med vissa undantag), se här. För din del så skall du lägga på 10 slag, så du landar på 128 (åldersrelaterade justeringar). Mer rimligt?

Jag tycker, precis som du, att det borde utgå ifrån maxpuls för att vara mer applicerbart, men så resonerar alltså inte dr M.

Dunceor sa...

Jag slarvar med hundred pushups hela tiden så kommer inte vidare. Kanske ska ta tag i det och faktiskt göra hela första veckans armhävningar denna vecka.

En kommentar om maffe också, tyvärr funkar ju nog inte hans formel perfekt på unga/gamla men han har ju flera regler för fixa till det. Typ om man är vältränad från början, mer puls om man är äldre och liknande. Så man kan inte riktigt använda formeln 180-ålder rakt av.

Bra pass också Benet, skönt du är på G!

Benet sa...

Dunceor: Hoppa på pushup-programmet! Man gör faktiskt rejäla framsteg på hyfsat kort tid. Jag avslutade precis vecka 3, men tänkte "göra om" den veckan eftersom jag inte riktigt kom i mål på något av passen. Det var det där lilla sista som fattades varje pass. Retligt. Men om jag kör om veckan, så tror jag nog att det skall gå vägen :-)

Ang Maffe så vill jag tillägga följande som kanske bäst illustreras med ett litet exempel. Jag har en maxpuls på ca 200. Min kompis som vi för enhelhetens skull anser vara i lika god/dålig form som jag, samt är lika gammal som jag, har en maxpuls på 170.
Intensiteten som jag skall lägga mina Maffe-pass på är 141/200 = 70.5% av maxpuls. För min kompis blir det 141/170 = 83%. Jag tycker att det är konstigt att bådas träning av Maffetone anses vara av lågintensitetskaraktär (och fullt aerob), med tanke på den stora differensen i intensitet. 83% av maxpuls blir i mitt fall 166, och den pulsnivån känns allt annat än lågintensiv...

Kommentarer/idéer/förklaringar (Har själv inte läst Maffetone's bok)?

MarathonMia sa...

Hösten är verkligen underbar att springa på! Skön beskrivning.

jumper sa...

Tack coach för informationen. Ålderspåslaget hade jag glömt. I kväll var jag ute och testade ett riktigt skönt långsamt pass i 6:45-takt. Då jag saknar pulsmätare får jag ta pulsen för hand under 15 sekunder efter att jag stannat. Den var ändå uppåt 140. Jag tror att det får duga? Jag brukar känna farten i andningen. Nu kunde jag andas "6-takt" (in-in-in-in-in in-ut-ut-ut-ut-ut-ut under tolv steg), vilket betyder mycket lätt löpning. Ska forska vidare.

Dunceor sa...

Benet: Jo jag har ju hoppat på programmet flera gånger men har aldrig orkat göra alla tre omgångarna+maxtest på en vecka då gym eller trötthet har kommit ivägen. Blev inget igår heller så känns som det inte blir något denna veckan heller =)

bureborn sa...

Ett sånt härligt pass! Fick faktiskt tillbaka lite löplust (den har gömt sig i nån låda här på slutet.
Det här med Maffe gör även mig fundersam. Orkar man ta sig igenom boken? Och är inte det en sån där metod som alla rekommenderar alla andra, men ingen testar själv på allvar. För egentligen känns det inte som man tränar "på riktigt"?