tisdag 23 september 2008

Åtta maffiga kilometer

Kära dagbok,


Idag har jag fått springa igen. Det blev, helt enligt plan och som ett led i min uppbyggnad inför vinterns och vårens marathonsatsning, ett mycket lugnt, sansat och helskönt Maffetone-pass. Åtta härliga kilometer på Näsby fält i ännu lugnare takt än senast på inrådan av Magda. Pulsen var mitt rättesnöre och jag var noga med att inte låta den överstiga de "magiska" 141 (180 subtraherat med min ålder).


Innan jag var tillbaka hade solen hunnit försvinna i horisonten och det blev genast kyligare i luften. Det kändes som att det drog fram sjok av kall luft över åkrarna och ängarna. Himlen hade färgats röd och man kunde börja skönja stjärnorna.




Nu är det höst. Och det känns faktiskt helt ok.


Sträcka: 8
Tid: 53
Tempo: 6:37
Puls: 137

13 kommentarer:

Fredrika sa...

Kom på att jag kunde ju söka på taggen "maffetone" och upptäckte att du har ju skrivit massor med intressant om det i våras, det måste ha varit innan jag började läsa regelbundet eller så var mina öron helt enkelt inte öppna för det ännu :-)

Känns bra att ha en erfaren expert i "familjen" - boken är snart utläst under den här trista förkylningen. Pulsbandet skall dammas av såfort jag ger mig ut igen!

Benet sa...

Har själv inte läst boken. Vad säger du? Tillför boken nåt som jag verkar ha missat?

Det känns, som du skrev tidigare, nästan "för bra för att vara sant" att den typen av träning som Dr Phil förespråkar verkligen skall göra så pass stor nytta som han påstår. Man glassar ju bara fram, liksom. :-)

Dunceor sa...

Jag har boken men jag skummade bara igenom den väldigt fort. Vet inte om den sa så mycket =)
Dock så kanske jag borde läsa den mer noga.

Trevligt lugnt pass.

Magda Gad: sa...

det är precis så här man bygger upp sig, kvalitetspass är inte uppbyggnadsträning, det är toppningsträning!!!

dina mitokondrier kommer älska dig om du fortsätter så här :-)

Benet sa...

Mitokond... vad? Google?! Help! :-)

Aha, alltid lär man sig nåt nytt. Tackar för det.


Jo, det känns som att detta är vägen att gå. Men jag är fortfarande lite förbryllad över hur glassigt det kan kännas att träna... Kvalitetspassen kommer dock att komma och då kan det ju som sagt vara smart att ha lagt en bra grund så att min inte drar på sig onödiga skador...

Jag litar och lyssnar på dig Magda. Dina ord är från och med nu min lag!... Ooops, sa jag verkligen det? :-)

jumper sa...

Jag kom just att tänka på ett dilemma i samband med "maffeträning", och var skulle jag ventilera det om inte här?

När jag i sommar idkat, som jag skriver på jogg.se, "sällskapsjogg" har det kanske varit maffetempo för mig, men rimligen inte för de olika sällskapen, som ju (än så länge) är långsammare löpare. Visserligen är de yngre och ska enligt formlerna ha högre maffepuls, men de brukar ändå andas fortare än jag. Rimligen ska de springa ännu långsammare än mig, om Maffe ska råda. Ska vi då skiljas igen (i löpspåret) eller ska jag springa i åttor? Rimligen bör samma problem finnas i de flesta löpgemenskaper. Tacksam för svar.

Signaturen "Rådvill".

Benet sa...

År lika rådvill som du jumper och får hoppas på att Fredrika och/eller Dunceor som läst Maffetones bok eller Magda som enligt uppgift från henne själv blivit coachad i lågintensitetsträning kan ge ett vettigt svar.

Kan det vara så (olyckligt?) att Maffe-träning enbart kan bedrivas på egen hand och inte i grupp eftersom det (enligt Dr Phil) är så viktigt att man verkligen håller sig på eller under (hur mycket under?) sin egen Maffepuls.

Om jag återgår till det exempel jag gav i en kommentar till mitt förra inlägg så skulle jag och min jämngamla kompis definitivt inte kunna genomföra ett gemensamt Maffepass (åtminstone inte sida vid sida), trots att vi är jämngoda löpare. Detta pga den, enligt mig, alltför rigida 180-formeln. Kanske skulle man kunna utgå från den "långsammare" av löparna vid Maffepuls. Men då landar kanske kompisens puls ordentligt mycket lägre än hans Maffepuls. Skulle det vara ok och optimalt för honom? Var ligger pulsoptimum för Maffeträning? Är det inte vid det "magiska" (180 - ålder)? Hmmm...

Även jag tacksam för svar/synpunkter.

bureborn sa...

Höst är bra härligt!
Men det där med Maffe lär jag inte bli frälst på i första taget. Springa och glassa kan jag nog tänka mig. Men ingen innebandy, inga skivstångspass, inget F&S - glöm det!
Men det ska verkligen bli spännande att följa dina äventyr och se om Maffe funkar i praktiken.

MarathonMia sa...

...käns helt ok... - det är ju FANTASTISKT med höst. Njut!

River sa...

Vill du hjälpa till att göra en god gärning? Kolla in min blogg. Du är utmanad.

Mvh/River

Fredrika sa...

Nu har jag läst ut boken och nej, jag tror inte den tillför något utöver du redan har stenkoll på. Jag skulle tippa att den viktiga informationen kan sammanfattas på en A4. Då slipper man läsa t.ex. om att man under flygresan New York - LA utsätts för lika mycket röntgenstrålning som vid alla röntgenbilder som tas under ens livstid, och att Einsteins teorier om att tiden går olika fort vid rymdresa och på jorden förklarar varför vissa träningspass upplevs som så herrans mycket längre respektive kortare än vad de är.

Nej, jag skall inte ironisera över Maffetone. För den där A4:an är ju riktigt, riktig bra!

Benet sa...

Fredrika: Tack för det. Nu slipper jag lägga tid på att läsa om röntgenstrålande flygresor :-)

Men hur var det nu med 180-formeln? Är den inte lite väl trubbig? Borde man inte istället utgå ifrån antingen maxpuls eller mjölksyratröskel eller något annat individuellt istället för att kategoriskt använda siffran 180 som bas för Maffepulskalkyleringarna?

Gav Dr Phil nåt bra svar på denna STORA fråga?

Magda Gad: sa...

jumper & benet: om min coach hade sagt nåt om detta så hade det låtit nåt i stil med "om du vill snacka istället för att träna kan du gå hem!"

alltså, träningen i första hand, det sociala i andra, tyvärr.

att utgå från 180 är för att det andra varierar och man vill hålla takten konstant och låg. även maxpuls varierar med formen.

själva meningen med att springa långsamt är att bygga upp de delar av konditionen/syreupptagningen som tar lång tid att bygga upp: antal mitokondrier, kapillärer och mängden hemoglobin. springer du på hög puls eller får mjölksyra arbetar du inte på dessa bitar.