Idag var det tungt. För min duktiga fru som gav sig iväg med mig som sällskap på ett grått, fuktigt och väldigt varmt fält.
Trots att löpflytet inte riktigt infann sig, så stretade hon på och höll ut hela rundan på knappt en halvmil. Taskig som jag är så tvingade jag henne dessutom till en farthöjning under 700 meter i mitten av passet. Jag kände de mordiska blickarna i nacken, men fick ett "tack för draghjälpen" efter vi kommit hem.
De här rundorna med Maffetonepuls är riktigt sköna och perfekta för mig i min strävan att få kontinuitet i löpningen och sakta men säkert öka veckomängden. Att dessutom ha frun bredvid sig i spåret är helt fantastiskt kul.
Sträcka: 4.6
Tid: 32
Tempo: 6:57
Puls: 144
12 kommentarer:
Låter alldeles underbart att kunna ta en runda med frugan och dessutom springa på bra. Får bli mitt nästa projekt att jaga ut min respektive i löparspåret :)
Stort grattis till frugan!! Bra kämpat!
Jag önskar att jag hade en personlig tränare som kunde agera draghjälp. Har fått nys om ett par bybor som springer, ska försöka luska ut när, var och hur snabbt. Sambon har jag gett upp hoppet om för länge sedan...
Ja det är sannerligen höjdpunkter. När jag dessutom har sällskap av både påhejerska och sköterska i en och samma person är glädjen dubbel. Senast i onsdags blev det 15 km med A (ja, så får hon (de) heta i träningsdagboken på jogg.se) i 6:40-tempo. Men jag är nog snällare än du, eftersom jag vet att jag snart blir gammal med troligen ombytta roller som följd.
Det är jättekul att springa tillsammans! Det som är korta snabbdistanser för min del är långa maffepass för G, ha ha. Han är dessutom perfekt som hare för att pressa mig i högre tempon. Hälsa frugan!!
Roligt hon fortsätter och skönt du är tillbaka! Hoppas du inte åker på någon annan skit nu så du kan dra igång ordentligt.
Ja, det är riktigt kul att hon fortsätter. Får se om hon blir riktigt frälst innan höstmörkret och kylan (som hon inte gillar) kommer på allvar...
Risken finns annars att hon lägger löpningen på hyllan tills vitsipporna dyker upp igen. Men skulle det bli så i år, så får det bli så...
För min personliga del hoppas jag samma sak som Dunceor; Att jag (äntligen) skall kunna komma igång på riktigt nu. Planen är att försiktigt öka veckolöpmängden och ligga på 25-30 km/vecka fram tills slutet av november/början av december för att då hoppa på Sz's marathonprogram.
Medeldist: Ja, i ditt tempo så lär makan din bli ordentligt jagad. Stackars tös. :-)
Bureborn: Lovar att gratta fru M. Hon kommer garanterat att bli glad, och förmodligen även lite stolt. Skulle du inte hitta de springande byborna så har du ju alltid din GF405 som träningspartner. Kan man inte få den att piska på dig och/eller med "drill-sergeant"-röst skrika åt dig vid behov?
Jumper: Läste om din runda på jogg.se. 13.5k med sin respektive låter ju som mumma för både kropp och själ. Är hälsenan snällare mot dig nu, förresten?
Fredrika: Den var bra. Långt Maffepass för vissa ses som kort(!) snabbdistans för andra :-)
Lovar att hälsa henne.
Vad härligt!! Det är ju win-win på dessa rundor, du får Maffe-pass och frugan får en personlig hare :-) Hälsa frun och fortsätt i lugna vändor. Jag ska baske mig hitta en respektive att släpa ut i löpspåret jag med :-)(promenadsällskapet valde den vänskapliga vägen till slut)
Karin: Det tycker jag du gör rätt i! Angående promenadsällskapet var det kanske lika så bra. Obehagligt med kalla fötter under täcket ;-)
Promenadsällskap? Kalla fötter under täcket? Har Tildo missat nåt?
Tildo, det där tror jag att jag med varm hand (istf kall fot) överräcker till Karin att reda ut...
Go runda!
Jag skulle gärna kopiera den, men det är tillräckligt med barnvakteri redan utan dem - så vi får springa var och en för sig, så länge.
Nix, det kommer, det kommer. Barnen växer så det knakar och rätt som det är så är de så stora att de bara tycker det är skönt att mamma och pappa drar iväg en timme på kvällen...
Skicka en kommentar