onsdag 16 april 2008

Cykeltusingar

Läste att Nix, Masse och Karin bestämt träff för att köra tusingar i veckan. Det låter ju riktigt roligt att få dela intervallernas smärta tillsammans med andra. Jag blev ordentligt inspirerad av detta och bestämde mig för att också köra tusingar, i sällskap av min gamla stålhäst. Trots att man inte får använda cykeln på varken Göteborgsvarvet, S:t Eriksloppet eller Stockholm Marathon, så är den ett kanonbra redskap i den alternativa träningen som man blir hänvisad till då man dragit på sig någon skada. Eller?


Jag har kanske inte sagt det men efter det sköna passet i söndags vaknade jag med ordentligt obehag i vänster underben. Löpvila ordinerat, för femtioelfte gången. Piss.


Nåja, planen för intervallträningen var att cykla runt Råbelövssjön enligt följande: 20 minuters uppvärmning, sedan sex stycken 4-minutare där pulsen fick styra tempot (~180 spm) med 2 minuters lättcyklingsvila emellan. Därefter hemfärd i lugnt och skönt nedvarvningstempo i ca 20 minuter.


Det gick fint. Enda problemet var att grusvägarna på västra sidan av sjön hade berikats med ett relativt tjockt lager lös sand vilket gjorde framfarten väldigt sladdrig. Det kändes som att köra i lös snömodd. Framhjulet gick precis som det ville och det var nog mer tur än skicklighet att jag inte lade mig i någon kurva. Riktigt läskigt faktiskt. Vägunderhållsmarodörer!


Den sista 4-minutaren gick över den förbenade makadamen som höll på att knäcka mig på förra cykelpasset. Idag gick det bättre. Med vind i ryggen formligen flög jag över det sugande underlaget.


Uppvärmning: 20 min, 145 spm
4-minutrarna (spm) [174/178, 175/180, 175/181, 174/181, 176/182, 175/183]
Nedvarvning: 17 min, 155 spm
Totalt: 1 tim 11 min, 160/183

5 kommentarer:

Johan sa...

Visst är det kul med grus och makadam under hjulen.
Bra pass, gott kämpat.
Jag tycker att trampa på en cykel är nästan jobbigare än att löpa. Mer mjölksyra i benen. Kan tänka mig att i kombination med löpträning är det super.
Det gäller bara att inte åka på frihjul utan att trampa hela tiden, även om det är skön vila.

Benet sa...

Ja, åka på frihjul ger inte så värst mycket ;-) Jag håller med om att det är "lättare" att dra på sig mjölksyra i låren på en cykel än via löpning. Då du cyklar är det ju nästan bara framsidan av låren som får jobba ordentligt. Vid löpning är det så många fler muskler involverade.

Jag tror precis som du att kombinationen löpning, cykling kan vara riktigt bra. Åtminstone hoppas jag det då jag fått cykla lite mer än det var tänkt på sistone.

tillbakatillutmattning sa...

Hur känns benet nu då? Har det onda gått tillbaka sedan i söndags? Visst känns det snopet när man gång på gång tvingas konstatera att man får ont i en skada fast man tycker att man behandlar den eftetr konstens alla regler. Känns ruskigt orättvist jämfört med alla andra som får skador ibland och dessa verkar försvinna bara de drar ner lite på träningen ett par veckor... Så är det väl inte kanske men det känns så.

En annan grej, vad kör du med för pulsmätare? Jag har en Suunto t3 och sista tiden har den börjat konstra sig med pulsen fast jag bytt batterier, kört med kontaktgel etc. Den är bara 1,5 år gammal...

Benet sa...

Benet är fortfarande ömt från söndagens löpning (och gårdagens cykling). Känns riktigt pisstrist! Tre kollegor gav sig väg på en 18K löpning över lunchen idag. Detta bestämdes för ett antal veckor sedan och jag hoppades då att jag skulle kunna vara med, men det sket sig... får bli en annan gång.

Jag har en Polar RS200sd som jag köpte i augusti ifjol. Den har funkat (och fungerar fortfarande) bra, men nu är jag lite inne på en Garmin GF405. Hmmm, sugen. Hade varit kul att kunna analysera rundorna lite närmare... Får se vad som händer :-).

Jag håller med vad gäller skador. Man läser i många bloggar att: "Nu har jag ont här, nu har jag riktigt ont där", "Skit också, får hoppa över löpningen idag eftersom jag har så ont här eller där", för att sedan någon dag senare läsa om att samma skadade stackare varit ute och sprungit och smärtan är som bortblåst. Man blir avundsjuk.

Som jag skrev någonstans, lite momentan värk och ömhet tar jag gärna. Det är den förbannande smärtan som funnits på ungefär samma ställe i benet i snart 3 månader som jag helst vill slippa.

Nu är jag tejpad. Får se om det hjälper. Spännande!

Karin sa...

Åh, vad tråkigt att ditt ben bråkar nu igen. Tur att du ser det från den ljusa sidan och tar till stålhästen. Kul att kunna inspirera till något ;-)
Känner din mjölksyra när jag läser inlägget, bra jobbat! :-)