söndag 17 februari 2008

Löptest, 400 meter

Idag gav jag mig ut i stormen för att testa mitt ben. Jag hade först tänkt cykla tur och retur Balsberget och där passa på att genomföra ett litet löptest. Dessa planer lades dock på is då jag idag känner mig lite snörvlig och allmänt småhängig. Istället blev det en liten, liten test på fältet bakom husknuten.


Syftet med testet var följande:


  • Kontrollera ifall löpning i någon form överhuvudtaget är möjlig i dagsläget, och om så

  • Kontrollera hur pass ont jag får under själva löpningen och även efter löpningen

  • Undersöka teorierna att läkningen påskyndas genom att aktivera den skadade muskeln (om det nu verkligen är en skadad muskel som är problemet vill säga)



Resultatet var väl ungefär som jag hade förväntat mig. Jag har fortfarande problem med att springa. Jag stapplade fram i stormen ungefär 200 meter innan jag bestämde mig för att vända hemåt och det såg förmodligen väldigt ansträngt ut. Åtminstone kändes det så. Smärtan jag ådrog mig under dessa 400 meter var påtaglig, men inte outhärdlig.


Om jag vetat att jag inte förvärrade skadan genom att vara ute i spåret, så skulle jag nog kunnat stå ut med obehaget under en kortare tid. En halvmil, kanske. Värre än så var inte det onda. Men det onda fanns där och man är ju rädd att saker och ting skall förvärras.


Nu återstår det att se hur det känns i morgon. Jag håller alla tummar jag har att det inte blivit värre, utan kanske rentav tvärtom...


Trots att jag inte kunde genomföra ett riktigt löppass idag, så känns det ändå riktigt gott att få ha dragit på sig löparstället och skorna igen.

6 kommentarer:

tillbakatillutmattning sa...

Svårt läge det där... Känner igen mig precis i hur tankarna går, "om man bara visste att man inte förvärrade det skulle man stå ut". Hur många gånger har man inte funderat i de banorna.
Hade jag varit i ditt läge nu hade jag vilat mer från löpningen. Min erfarenhet är att en relativt färsk skada (var din 4 veckor nu eller?) som gör ont om den belastas blir värre om man fortsätter belasta den. En skada som är gammal, säg två, eller snarare tre månader som gör ont när den belastas blir bättre om man tränar försiktigt och vilar MINST en dag mellan passen.
Fast jag har inga vetenskapliga belägg för detta, bara mina egna subjektiva erfarenheter.
För att muntra upp dig kan jag också säga att de flesta skadorna faktiskt verkar bli bättre med tiden! Och går det riktigt lång tid så kan man vänja sig vid att det gör lite ont om man bara märker att det inte blir värre när man tränar. Funkar det att cykla? I så fall har du ju stora möjligheter att träna för att dämpa löpabstinensen.
Imponerad över att du står ut i simhallen! Simmat förut eller? Jag har gjort ett par tappra försök men det går bara inte...

Benet sa...

Simning i den form jag för tillfället praktiserar är "nytt" för mig också. Har egentligen inte simmat "ordentligt" i bassäng sen man blev tvingad i skolan. Och det var väl cirka 25 år sen :-) Jag håller med (och har många gånger skrivit) att det är förbaskat trist, men på nåt sett så funkar det ändå. Åtminstone så länge det är relativt fritt i bassängen...

Cykla funkar nu (med tanke på benet) och det är nånting som jag definitvt kommer att börja göra mer och mer framöver för att komplettera löpningen.

Jag kommer att vila från löpningen kommande vecka också (nummer fem i ordningen) och skall istället fortsätta med simningen och eventuellt ge mig ut på nån cykeltur i "mörkret" efter jobbet.

Det har känts lite deppigt på sistone, men om man tänker efter och får lite distans till situationen så är det ju egentligen inte mycket att deppa för. Det är ju bara att kämpa på och rätt som det är, så är man ute i löparspåren igen. Förmodligen och förhoppningsvis mer taggad än nånsin :-)

burebornspringer sa...

Låter vettigt med ytterligare en veckas löparvila - men vem är jag att komma med råd!
Bra kämpat i bassängen!
Du håller ju igång så strålande med dina alternativa träningsmetoder att du säkert inte märker mycket på löparkondisen när du väl kör igång igen. Förexten. Testat att springa i vattnet? Väst och sånt du vet? Ifall du inte sett denna artikel redan:
http://www.marathon.se/news/article.cfm?ThemeId=344
Ger ju variation i plurret om inte annat. Och belönas säkert med ett eller annat höjt ögonbryn ;-)

Karin sa...

Jag är verkligen imponerad av din målmedvetenhet och rehab-träning! Hoppas det känns bra i vaden efter löptestet ändå och det är nog klokt att vila en extra vecka. Eller två. Och tänk vad härligt att få snöra på sig skorna lagom tills ljuset återvänt och det ligger en föraning om vår i luften :)

Benet sa...

Har aldrig testat att springa i vattnet. Ser som sagt hyfsat skruvat ut... Inget jag längtar efter, faktiskt :-) Men skall kolla in länken på marathon.se...

Ljusets återvändo är definitivt nåt man ser fram emot, ja. Tänk vad härligt att få snöra på sig pjucken klockan 5 på morgonen (eller hur bureborn :-) och ge sig ut en mil innan jobbet. I fullt dagsljus! Lovely!

Dunceor sa...

Jag hade kunnat tänka mig köra lite vattenlöpning då jag tycker att jag hela tiden får lite småproblem så fort jag springer tre dagar i veckan. Jag har svårt att få till kontiniteten pga av det.

Dock så hade jag kännt mig lite dum om jag kommer gående med min flytväst på badhuset och sen stod där och sprang massa :P Aldrig sett någon köra vattenträning på mitt badhus =)