lördag 29 december 2012

Pure love i Vattenriket

Elva och en halv kilometer i duggregn under vitgråa skyar på kända och fantastiskt vackra vägar. Ett pass så skönt att det är konstigt att något sådant kan vara både helt lagligt och helt gratis.



Har som jag nämnt tidigare på grund av en fjantskada i tån/foten inte kunnat spendera så mycket tid med löpningen under hösten som jag velat och sörjt detta faktum en hel del. Men nu är hon tillbaka och vi får vara tillsammans igen; löpningen och jag. Och vi verkar vara mer kära än någonsin!

1 kommentar:

Fredrika sa...

Gammal kärlek rostar aldrig! :)